Den forna sedens etik

Jag läste i en facktidning om forskare i Europa som håller på att odla kött i laboratorium. Kött för oss människor att äta. För att slippa döda djur och för att minska utsläpp av växthusgaser och användningen av "djur"antibiotika.

Det är inte färdigt för att komma ut på marknaden  - och det kostar mer än det smakar ännu, men inom en tio- års period skulle det kunna bli sanning.

Jag blir så äcklad av denna hantering av mat! Att skapa kött på det här sättet, i fabriker och utan att blanda in djur. Jag ser massor av farhågor i detta!

• fattiga inte kommer att kunna föda upp egna djur då något bolag kommit på att ta patent på tex. getkött (låter det otroligt? Det har redan hänt flera grödor som vissa majs- och rissorter).
• vi inte vet vad som finns i köttet - alltså vad det är uppbyggt av.
• våra öppna landskap, tex. Niporna i västra Ångermanland, växer igen av sly och skog då det inte finns något ekonomiskt skäl för att hålla dem öppna.

Detta är logiska risker som jag ser med detta. Men det finns något mer grundläggande som får mig att rygga för förslaget med "petri-odlat" kött.
Det känns fel och onaturligt helt enkelt!

Detta inlägg handlar om etik
- och att min känsla mot sådant "petri-odlat" kött INTE får något stöd i min Sed.
Som vanligt är detta vad jag känner och tror, och behöver inte nödvändigtvis vara vad andra i Frejas Blotlag tror eller vad andra medlemmar Samfundet i övrigt tror på.

Jag är allätare och äter alltså kött. Det finns många fornsedare och hedningar i övrigt som är vegetarianter av etiska skäl - de anser det fel att döda djuren, allt liv är heligt.

Jag anser också att allt liv är heligt. Vi är alla en del av Moder Jord, både det döda (som vatten, jord, luft, eld osv) och det levande (bakterier, insekter, träd, blommor, djur, människor). Enligt mig är allt på jorden är heligt och rent och värdefullt.
Varför äter jag då kött?
Av vana, av tradition som dotter i en jägarfamilj, för att det är gott, för att vi människor är utvecklade att äta både kött och grönt, för att bra kött (som vilt och naturbeteskött) innehåller en blandning av fetter som är nyttig inte bara för hjärnans utveckling utan för att hålla hela vår kropp frisk. Jag kan inte se något fel i att döda ett djur om vi använder oss av så mycket som möjligt av dess kropp (skinnet, kötten, benen).
Men vi har så klart ett ansvar - vårt ansvar är att se till att djuret mår bra under sin levnadstid och att det inte lider oskäligt när det dör.

Ingenting av detta står i några av de myter som vi har kvar från den Forna Seden.
Det står iochför sig att gudarna äter kött av gris. Men bara för att gudarna gör något betyder inte att det är automatiskt ok för mig att göra det. Gudarna bedriver krig och utför hemska bestraffningar på de som sviker dem. Det är inte ok för mig att göra det heller. Gudarna har sina spelregler och vi människor har våra. Jag tolkar myterna som just det, myter - inte sanningar.

Den Forna Seden har inga regler rörande vad vi människor SKA och INTE SKA göra. Det finns tips på hur vi ska bete oss gentemot varandra för att uppfattas som en hederlig samhällsmedborgare. Men det finns ingen gyllne regel, inga renodlade guds-ord, inga order om vad vi får och inte får äta, ingen synd.

Ingen synd. Att våra gudar inte har sagt vad som är syndigt eller inte. Det innebär för mig att jag lever mitt liv helt och hållet utan synd. Jag lever utan skam - helt skamlöst ;)
Här brukar de som inte är Forn Sedare reagera.
En sed utan synd måste vara en sed utan moral, en ondsint och alltså syndfull sed.
Men nej, bara för att det inte finns någon synd - alltså en skriven/sagd/omotstridig handling mot gudarnas vilja - så betyder det inte att det inte finns onda och goda handlingar.

Vi människor kan bete oss otroligt hemskt mot varandra. Och otroligt gott. Det som skiljer oss mot djuren är att vi vet om detta - vi vet vad som är onda och goda handlingar. Det handlar inte om någon guds vilja. Det handlar om en etik som vuxit fram, som utvecklats i oss människor, som har hjälpt oss att överleva. Det handlar om att göra mot andra som man vill att andra ska göra mot en - för gruppens överlevnad. Det kom till långt innan alla religioner.

En sed utan synd betyder att jag måste tänka själv. Hur ska jag bete mig för att vara en god människa? Vad är rätt och fel för mig, här och nu? Hur vill jag att andra ska må när de träffar mig? Hur vill jag bli behandlad? Vad kan jag göra för att skapa harmoni och balans inom mig själv och i landskapet som jag vandrar i? Hur ska jag leva för att må bra? Hur ska jag visa min tacksamhet mot gudarna?

Att gudarna äter griskött betyder inte att de vill att jag ska äta griskött. Däremot betyder det att grisen är speciell. Grisen är helig och ren som alla djur, den är kanske till och med heligare och renare än andra djur. Heligare och renare - som också älgen och renen (viktiga djur i norra delarna av Norden) är, och kon och get och hinden och laxen (som också omnämns i myterna) och.....

Ja, det är här det kommer! Vad som är viktigt för mig :)

Att gudarna har varit smarta nog att inte utse viss mat mat som oren eller syndig eller kanske alltför helig-  visar på att de förstod att vi behöver äta för att överleva. På vissa platser krävs det att vi dödar inte bara växter utan även djur för att klara oss vintern lång. De vill inte att vår överlevnad ska vara syndig. De vill att vi tänker själva.

Ett enda minus kan jag se med detta att leva i en syndfri Sed. Och det är att det inte finns någon gudomlig förlåtelse. Gudomlig och evig kärlek ja, gudomlig och evig förståelse ja. Men inte förlåtelse. Har jag gjort något dumt så måste jag ödmjukt be personen som jag har sårat om ursäkt. Det enda jag kan be gudarna om är kraft att förlåta mig själv, mod att be den som jag har förorättat om ursäkt, samt vishet att lära mig av mina misstag så jag kan komma över det hela och fortsätta leva mitt liv.

Kan jag då inte göra något ont mot gudarna?
jovisst kan jag det! Om jag förstör ett altare kanske... eller förstör miljön... men återigen, det handlar om vad jag känner är fel och rätt - inte vad gudarna säger. Det handlar om tro.
Om de tillrättavisar mig på ett eller annat sätt...kanske att de vänder mig ryggen om jag inte försöker leva hederligt och upprätthåller min relation mot dem på ett vettigt vis?
Ja det är en helt annan fråga!

För att komma tillbaka till början av inlägget:
inget i Seden säger att det är fel att odla kött i petriskålar. Seden säger att jag själv måste ta ställning till om jag tycker att det är rätt eller fel. Att inte bara lita på mina känslor utan också se de möjliga konsekvenserna. Att använda både hjärta och hjärna. Men också att lita på intuitionen, på magkänslan. Jag vet vad jag tycker. Vad tycker du?

/Linda på FrejasÖ