Sed i vardagen - Lussehögtid

Många av de högtider vi i Sverige firar av tradition, har gamla hedniska rötter.
Som Lucia tillexempel.

Kommer du ihåg vad man säger om Lussenatten? Att det är den mörkaste och längsta av nätter!
Nu stämmer ju inte detta, det är ju vid midvintersolståndet som den längsta natten är (och den lär ju kännas mörkast också).
Men detta har sin förklaring av att vi under 1700-talet gjorde ett kalenderbyte,
från den julianska till den gregorianska kalendern.
Bytet gjordes för den äldre kalendern innehöll "fel" antal dagar per år (skottåret var inte infört i den tillexempel) så dagarna hade förskjutits under årens lopp. På det sättet ägde midvintersolståndet enligt den äldre kalender faktiskt rum just runt den 13:e december!

I och med datumbytet så fick midvintersolståndet tillbaka sitt "rätta" datum (20-21 december), men traditionen om att den mörkaste tiden ägde rum runt den 13:e levde kvar.

Som tur var kunde firandet av Freja/Sunna som ger ljuset tillbaka till människorna leva vidare hos människorna i form av det katolska helgonet Lucia och i olika former av lekar, upptåg och sånger av ungdomar som gick från gård till gård. Hennes högtid fick vara kvar den 13:e, antagligen för att inte "störa" den enfödda sonen som ville ha sin födelsedag för sig själv :)

Så - vill du börja med att införa seden i din vardag, så behöver du inte leta länge för att hitta tillfällen för att fira!

Sankta Lucia av Sigrid Elmblad, tredje & fjärde versen:

"Trollsejd och mörkermakt ljust du betvingar, signade lågors vakt skydd åt oss bringar. Drömmar med vingesus, under oss sia, tänd dina vita ljus, Sankta Lucia.

Stjärnor som leda oss, vägen att finna, bli dina klara bloss, fagra prästinna. Drömmar med vingesus, under oss sia, tänd dina vita ljus, Sankta Lucia".

 

/Linda på FrejasÖ