Disa

Disa

Den nyskapade myt som jag tycker bäst om vid Disa är en kampen mellan vinter och vår, mellan skada och magi, mellan den frusna stillheten och den porlande bäcken. Mellan stagnationen som är vacker och nödvändig ett tag men kommer leda till död om den får stanna och förändringen som alltid har ett pris men förhoppningsvis kommer med en utveckling och belöning. Det är en kamp som helt sker via ord, en förhandling via tinget. 

En fredlig förhandling som vi hoppas leder till att Barrelunden tinar.

Dagen har nu blivit ljusare, men vintern är kvar, lika stark och till och med ännu kallare än förut.
Att fira Disa är att att be om livets återkomst. Att hylla förmödrar och alla Gudinnor. Att välkomna de ännu ofödda. 

Längtan efter våren och värmen symboliseras av en förhandling mellan Freja Vanadis och Skade Skiddisen.


Freja höga vårafru 
Vandrar mot nord 
Freja höga vårafru 
Väg dina ord  

Hon söker vilda Skade 
Tursamö 
Hon söker vilda Skade 
Is och snö 

Alla Diser samlas här 
Ting hålles nu 
Alla Diser samlas här  
Med Freja vår Fru 

De träffas så på Hovet 
Talar i Var 
De träffas så på Hovet 
Vinter är kvar 

Freja talar nu om vår 
Skade hon ler 
Freja talar nu om vår 
Kyla hon ger 

Freja visar då på sol  
Skade hon ser 
Freja visar då på sol 
Snö ännu mer 

Freja talar nu om Frö
Skade hon tänker 
Freja talar nu om Frö 
Bågen hon sänker  

Skade vinterdrottning 
Härskar så än 
Skade vinterdrottning  
Frejas vän

Mäktiga Skade 
Skidar mot nord 
Mäktiga Freja  

Väl valda ord