Jag har problem att föra över bilder från min mobil till datorn. Jag vill så gärna ha med bilder från bloten på bloggen, så jag har väntat och väntat på att problemet ska lösa sig och alltså inte gjort några inlägg alls.
Men VIPS har det blivit slutet av november och till och med Vänt-tider har startat!
Så jag tar och skriver om bloten utan bilder så länge, så får jag se om jag har möjlighet att lägga upp bilder senare istället.
Så håll i hatten nu, för här kommer några inlägg!
/Linda på FrejasÖ
måndag 19 november 2012
tisdag 13 november 2012
måndag 22 oktober 2012
Den forna sedens etik
Jag läste i en facktidning om forskare i Europa som håller på att odla kött i laboratorium. Kött för oss människor att äta. För att slippa döda djur och för att minska utsläpp av växthusgaser och användningen av "djur"antibiotika.
Det är inte färdigt för att komma ut på marknaden - och det kostar mer än det smakar ännu, men inom en tio- års period skulle det kunna bli sanning.
Jag blir så äcklad av denna hantering av mat! Att skapa kött på det här sättet, i fabriker och utan att blanda in djur. Jag ser massor av farhågor i detta!
Det känns fel och onaturligt helt enkelt!
Detta inlägg handlar om etik
- och att min känsla mot sådant "petri-odlat" kött INTE får något stöd i min Sed.
Som vanligt är detta vad jag känner och tror, och behöver inte nödvändigtvis vara vad andra i Frejas Blotlag tror eller vad andra medlemmar Samfundet i övrigt tror på.
Jag är allätare och äter alltså kött. Det finns många fornsedare och hedningar i övrigt som är vegetarianter av etiska skäl - de anser det fel att döda djuren, allt liv är heligt.
Jag anser också att allt liv är heligt. Vi är alla en del av Moder Jord, både det döda (som vatten, jord, luft, eld osv) och det levande (bakterier, insekter, träd, blommor, djur, människor). Enligt mig är allt på jorden är heligt och rent och värdefullt.
Varför äter jag då kött?
Av vana, av tradition som dotter i en jägarfamilj, för att det är gott, för att vi människor är utvecklade att äta både kött och grönt, för att bra kött (som vilt och naturbeteskött) innehåller en blandning av fetter som är nyttig inte bara för hjärnans utveckling utan för att hålla hela vår kropp frisk. Jag kan inte se något fel i att döda ett djur om vi använder oss av så mycket som möjligt av dess kropp (skinnet, kötten, benen).
Men vi har så klart ett ansvar - vårt ansvar är att se till att djuret mår bra under sin levnadstid och att det inte lider oskäligt när det dör.
Ingenting av detta står i några av de myter som vi har kvar från den Forna Seden.
Det står iochför sig att gudarna äter kött av gris. Men bara för att gudarna gör något betyder inte att det är automatiskt ok för mig att göra det. Gudarna bedriver krig och utför hemska bestraffningar på de som sviker dem. Det är inte ok för mig att göra det heller. Gudarna har sina spelregler och vi människor har våra. Jag tolkar myterna som just det, myter - inte sanningar.
Den Forna Seden har inga regler rörande vad vi människor SKA och INTE SKA göra. Det finns tips på hur vi ska bete oss gentemot varandra för att uppfattas som en hederlig samhällsmedborgare. Men det finns ingen gyllne regel, inga renodlade guds-ord, inga order om vad vi får och inte får äta, ingen synd.
Ingen synd. Att våra gudar inte har sagt vad som är syndigt eller inte. Det innebär för mig att jag lever mitt liv helt och hållet utan synd. Jag lever utan skam - helt skamlöst ;)
Här brukar de som inte är Forn Sedare reagera.
En sed utan synd måste vara en sed utan moral, en ondsint och alltså syndfull sed.
Men nej, bara för att det inte finns någon synd - alltså en skriven/sagd/omotstridig handling mot gudarnas vilja - så betyder det inte att det inte finns onda och goda handlingar.
Vi människor kan bete oss otroligt hemskt mot varandra. Och otroligt gott. Det som skiljer oss mot djuren är att vi vet om detta - vi vet vad som är onda och goda handlingar. Det handlar inte om någon guds vilja. Det handlar om en etik som vuxit fram, som utvecklats i oss människor, som har hjälpt oss att överleva. Det handlar om att göra mot andra som man vill att andra ska göra mot en - för gruppens överlevnad. Det kom till långt innan alla religioner.
En sed utan synd betyder att jag måste tänka själv. Hur ska jag bete mig för att vara en god människa? Vad är rätt och fel för mig, här och nu? Hur vill jag att andra ska må när de träffar mig? Hur vill jag bli behandlad? Vad kan jag göra för att skapa harmoni och balans inom mig själv och i landskapet som jag vandrar i? Hur ska jag leva för att må bra? Hur ska jag visa min tacksamhet mot gudarna?
Att gudarna äter griskött betyder inte att de vill att jag ska äta griskött. Däremot betyder det att grisen är speciell. Grisen är helig och ren som alla djur, den är kanske till och med heligare och renare än andra djur. Heligare och renare - som också älgen och renen (viktiga djur i norra delarna av Norden) är, och kon och get och hinden och laxen (som också omnämns i myterna) och.....
Ja, det är här det kommer! Vad som är viktigt för mig :)
Att gudarna har varit smarta nog att inte utse viss mat mat som oren eller syndig eller kanske alltför helig- visar på att de förstod att vi behöver äta för att överleva. På vissa platser krävs det att vi dödar inte bara växter utan även djur för att klara oss vintern lång. De vill inte att vår överlevnad ska vara syndig. De vill att vi tänker själva.
Ett enda minus kan jag se med detta att leva i en syndfri Sed. Och det är att det inte finns någon gudomlig förlåtelse. Gudomlig och evig kärlek ja, gudomlig och evig förståelse ja. Men inte förlåtelse. Har jag gjort något dumt så måste jag ödmjukt be personen som jag har sårat om ursäkt. Det enda jag kan be gudarna om är kraft att förlåta mig själv, mod att be den som jag har förorättat om ursäkt, samt vishet att lära mig av mina misstag så jag kan komma över det hela och fortsätta leva mitt liv.
Kan jag då inte göra något ont mot gudarna?
jovisst kan jag det! Om jag förstör ett altare kanske... eller förstör miljön... men återigen, det handlar om vad jag känner är fel och rätt - inte vad gudarna säger. Det handlar om tro.
Om de tillrättavisar mig på ett eller annat sätt...kanske att de vänder mig ryggen om jag inte försöker leva hederligt och upprätthåller min relation mot dem på ett vettigt vis?
Ja det är en helt annan fråga!
För att komma tillbaka till början av inlägget:
inget i Seden säger att det är fel att odla kött i petriskålar. Seden säger att jag själv måste ta ställning till om jag tycker att det är rätt eller fel. Att inte bara lita på mina känslor utan också se de möjliga konsekvenserna. Att använda både hjärta och hjärna. Men också att lita på intuitionen, på magkänslan. Jag vet vad jag tycker. Vad tycker du?
/Linda på FrejasÖ
Det är inte färdigt för att komma ut på marknaden - och det kostar mer än det smakar ännu, men inom en tio- års period skulle det kunna bli sanning.
Jag blir så äcklad av denna hantering av mat! Att skapa kött på det här sättet, i fabriker och utan att blanda in djur. Jag ser massor av farhågor i detta!
- fattiga inte kommer att kunna föda upp egna djur då något bolag kommit på att ta patent på tex. getkött (låter det otroligt? Det har redan hänt flera grödor som vissa majs- och rissorter).
- vi inte vet vad som finns i köttet - alltså vad det är uppbyggt av.
- våra öppna landskap, tex. Niporna i västra Ångermanland, växer igen av sly och skog då det inte finns något ekonomiskt skäl för att hålla dem öppna.
Det känns fel och onaturligt helt enkelt!
Detta inlägg handlar om etik
- och att min känsla mot sådant "petri-odlat" kött INTE får något stöd i min Sed.
Som vanligt är detta vad jag känner och tror, och behöver inte nödvändigtvis vara vad andra i Frejas Blotlag tror eller vad andra medlemmar Samfundet i övrigt tror på.
Jag är allätare och äter alltså kött. Det finns många fornsedare och hedningar i övrigt som är vegetarianter av etiska skäl - de anser det fel att döda djuren, allt liv är heligt.
Jag anser också att allt liv är heligt. Vi är alla en del av Moder Jord, både det döda (som vatten, jord, luft, eld osv) och det levande (bakterier, insekter, träd, blommor, djur, människor). Enligt mig är allt på jorden är heligt och rent och värdefullt.
Varför äter jag då kött?
Av vana, av tradition som dotter i en jägarfamilj, för att det är gott, för att vi människor är utvecklade att äta både kött och grönt, för att bra kött (som vilt och naturbeteskött) innehåller en blandning av fetter som är nyttig inte bara för hjärnans utveckling utan för att hålla hela vår kropp frisk. Jag kan inte se något fel i att döda ett djur om vi använder oss av så mycket som möjligt av dess kropp (skinnet, kötten, benen).
Men vi har så klart ett ansvar - vårt ansvar är att se till att djuret mår bra under sin levnadstid och att det inte lider oskäligt när det dör.
Ingenting av detta står i några av de myter som vi har kvar från den Forna Seden.
Det står iochför sig att gudarna äter kött av gris. Men bara för att gudarna gör något betyder inte att det är automatiskt ok för mig att göra det. Gudarna bedriver krig och utför hemska bestraffningar på de som sviker dem. Det är inte ok för mig att göra det heller. Gudarna har sina spelregler och vi människor har våra. Jag tolkar myterna som just det, myter - inte sanningar.
Den Forna Seden har inga regler rörande vad vi människor SKA och INTE SKA göra. Det finns tips på hur vi ska bete oss gentemot varandra för att uppfattas som en hederlig samhällsmedborgare. Men det finns ingen gyllne regel, inga renodlade guds-ord, inga order om vad vi får och inte får äta, ingen synd.
Ingen synd. Att våra gudar inte har sagt vad som är syndigt eller inte. Det innebär för mig att jag lever mitt liv helt och hållet utan synd. Jag lever utan skam - helt skamlöst ;)
Här brukar de som inte är Forn Sedare reagera.
En sed utan synd måste vara en sed utan moral, en ondsint och alltså syndfull sed.
Men nej, bara för att det inte finns någon synd - alltså en skriven/sagd/omotstridig handling mot gudarnas vilja - så betyder det inte att det inte finns onda och goda handlingar.
Vi människor kan bete oss otroligt hemskt mot varandra. Och otroligt gott. Det som skiljer oss mot djuren är att vi vet om detta - vi vet vad som är onda och goda handlingar. Det handlar inte om någon guds vilja. Det handlar om en etik som vuxit fram, som utvecklats i oss människor, som har hjälpt oss att överleva. Det handlar om att göra mot andra som man vill att andra ska göra mot en - för gruppens överlevnad. Det kom till långt innan alla religioner.
En sed utan synd betyder att jag måste tänka själv. Hur ska jag bete mig för att vara en god människa? Vad är rätt och fel för mig, här och nu? Hur vill jag att andra ska må när de träffar mig? Hur vill jag bli behandlad? Vad kan jag göra för att skapa harmoni och balans inom mig själv och i landskapet som jag vandrar i? Hur ska jag leva för att må bra? Hur ska jag visa min tacksamhet mot gudarna?
Att gudarna äter griskött betyder inte att de vill att jag ska äta griskött. Däremot betyder det att grisen är speciell. Grisen är helig och ren som alla djur, den är kanske till och med heligare och renare än andra djur. Heligare och renare - som också älgen och renen (viktiga djur i norra delarna av Norden) är, och kon och get och hinden och laxen (som också omnämns i myterna) och.....
Ja, det är här det kommer! Vad som är viktigt för mig :)
Att gudarna har varit smarta nog att inte utse viss mat mat som oren eller syndig eller kanske alltför helig- visar på att de förstod att vi behöver äta för att överleva. På vissa platser krävs det att vi dödar inte bara växter utan även djur för att klara oss vintern lång. De vill inte att vår överlevnad ska vara syndig. De vill att vi tänker själva.
Ett enda minus kan jag se med detta att leva i en syndfri Sed. Och det är att det inte finns någon gudomlig förlåtelse. Gudomlig och evig kärlek ja, gudomlig och evig förståelse ja. Men inte förlåtelse. Har jag gjort något dumt så måste jag ödmjukt be personen som jag har sårat om ursäkt. Det enda jag kan be gudarna om är kraft att förlåta mig själv, mod att be den som jag har förorättat om ursäkt, samt vishet att lära mig av mina misstag så jag kan komma över det hela och fortsätta leva mitt liv.
Kan jag då inte göra något ont mot gudarna?
jovisst kan jag det! Om jag förstör ett altare kanske... eller förstör miljön... men återigen, det handlar om vad jag känner är fel och rätt - inte vad gudarna säger. Det handlar om tro.
Om de tillrättavisar mig på ett eller annat sätt...kanske att de vänder mig ryggen om jag inte försöker leva hederligt och upprätthåller min relation mot dem på ett vettigt vis?
Ja det är en helt annan fråga!
För att komma tillbaka till början av inlägget:
inget i Seden säger att det är fel att odla kött i petriskålar. Seden säger att jag själv måste ta ställning till om jag tycker att det är rätt eller fel. Att inte bara lita på mina känslor utan också se de möjliga konsekvenserna. Att använda både hjärta och hjärna. Men också att lita på intuitionen, på magkänslan. Jag vet vad jag tycker. Vad tycker du?
/Linda på FrejasÖ
torsdag 27 september 2012
Utvecklas i Seden
Bloten är en viktig del i seden - det är där vi visar vår tacksamhet till och samhörighet med Makterna.
Att äta och fira tillsammans med andra människor stärker banden - samma sak gäller i vår relation till Gudarna.
Men viktigaste av allt för att utveckla vår sed är samtalet med andra... det är något som jag skulle vilja utveckla mer i vårt blotlag! Diskussionskvällar - både att träffas tillsammans eller att skriva och diskutera på nätet.
Att läsaböcker och myter och sedan prata om dem, att berätta sagor och sägner från förr.
Att fundera på vad mening är BAKOM orden.
Jag önskar
mer tid för samtal - det ska jag blota för nästa gång
:)
/Linda på FrejasÖ
Att äta och fira tillsammans med andra människor stärker banden - samma sak gäller i vår relation till Gudarna.
Men viktigaste av allt för att utveckla vår sed är samtalet med andra... det är något som jag skulle vilja utveckla mer i vårt blotlag! Diskussionskvällar - både att träffas tillsammans eller att skriva och diskutera på nätet.
Att läsaböcker och myter och sedan prata om dem, att berätta sagor och sägner från förr.
Att fundera på vad mening är BAKOM orden.
Jag önskar
mer tid för samtal - det ska jag blota för nästa gång
:)
/Linda på FrejasÖ
tisdag 25 september 2012
Midsommarblot 2012
Midsommarblotet var det första blotet vi hade utan vår kära Korpöga :(
Däremot fick vi intresseanmälningar från tre glada som ville vara med och se hur det gick till.
På grund av elaka busstids-tursar så kunde bara två av dem dyka upp.
Vi höll blotet redan den 16:e juni, lördagen närmast själva Midsommarsolståndet.
Blotlaget gick till samma plats som vi höll vårt första Midsommarblot, det som var år 2011.
Vädret var mycket bättre än förra året, med sol och värme, och vi hade också tur med att skogen stod kvar runt om bronsåldersröset.
Själva blotet påbörjades med att vi bad platsens rådare, och de som vilade i röset en bit bredvid, om lov att vara på platsen. De fyra dvärgarna ropades in och vi kallade på de makter som vi ville blota till.
Det hela kändes lite annorlunda än förut, eftersom då - när vi var vi ursprungliga tre - så hade allt blivit så lätt och vi var vana med att ta över där den ena slutade, och att alla pratade och var samstämda. Nu, med två hednignar som var med för första gången, så fick jag och Olof mer "hålla i" och "leda" blotet. Mycket lärorikt och intressant! Vi skulle ha kunnat planerat lite bättre dock!
Vi pratade om varför vi firar Midsommar och vikten av att glädjas och vara tacksamma för alla gåvor som gives. Vi håller blotet just för att visa vår tacksamhet för makterna och dela gåvorna med dem.
Gåvorna lades på en sten och rökelsen (torkade kryddor från förra året) tändes så att ljuvlig doft spred sig runt platsen.
/Linda på FrejasÖ
Däremot fick vi intresseanmälningar från tre glada som ville vara med och se hur det gick till.
På grund av elaka busstids-tursar så kunde bara två av dem dyka upp.
Vi höll blotet redan den 16:e juni, lördagen närmast själva Midsommarsolståndet.
Blotlaget gick till samma plats som vi höll vårt första Midsommarblot, det som var år 2011.
Vädret var mycket bättre än förra året, med sol och värme, och vi hade också tur med att skogen stod kvar runt om bronsåldersröset.
Själva blotet påbörjades med att vi bad platsens rådare, och de som vilade i röset en bit bredvid, om lov att vara på platsen. De fyra dvärgarna ropades in och vi kallade på de makter som vi ville blota till.
Det hela kändes lite annorlunda än förut, eftersom då - när vi var vi ursprungliga tre - så hade allt blivit så lätt och vi var vana med att ta över där den ena slutade, och att alla pratade och var samstämda. Nu, med två hednignar som var med för första gången, så fick jag och Olof mer "hålla i" och "leda" blotet. Mycket lärorikt och intressant! Vi skulle ha kunnat planerat lite bättre dock!
Vi pratade om varför vi firar Midsommar och vikten av att glädjas och vara tacksamma för alla gåvor som gives. Vi håller blotet just för att visa vår tacksamhet för makterna och dela gåvorna med dem.
Gåvorna lades på en sten och rökelsen (torkade kryddor från förra året) tändes så att ljuvlig doft spred sig runt platsen.
När blotet avslutats så utförde jag och Olof en kortar välsignelse- och beskyddsritual till en av deltagarna, som hade berättat om ett problem som han haft.
Det hela var ett bra blot, intressant och lärorikt och alltid roligt att träffa på nya människor med samma intresse! Olof och deltagarna höll gille tillsammans efteråt medan jag skyndade hem till familjen.
/Linda på FrejasÖ
Förändringar
Nu har vi haft bloggen vilande under sommaren som ni kanske har märkt!
Korpöga har passat på att skaffa drömjobbet i Azorerna men är fortfarande med i blotlaget. Nu ligger dock ansvaret för bloggen och mailen på mig, vilket kommer att skötas mycket bättre nu under hösten, jag lovar! Sommaren är en skön tid som jag helst tillbringar lågt ifrån dator och tv och uppdrag av alla de slag :)
Men, stanna kvar här! Snart kommer lite uppdateringar!
/Linda på FrejasÖ
Korpöga har passat på att skaffa drömjobbet i Azorerna men är fortfarande med i blotlaget. Nu ligger dock ansvaret för bloggen och mailen på mig, vilket kommer att skötas mycket bättre nu under hösten, jag lovar! Sommaren är en skön tid som jag helst tillbringar lågt ifrån dator och tv och uppdrag av alla de slag :)
Men, stanna kvar här! Snart kommer lite uppdateringar!
/Linda på FrejasÖ
lördag 7 juli 2012
Hälsning från Azores
En liten hälsning från Korpöga från Azorerna!
Kaskelot (hona) dyker
En springare
Grindvalen Submarine
En fläckig delfin
Solen på Eldberget
Perfekt plats för en BBQ och blot till mina gudar!
Hell Njord och Frej! :)
måndag 7 maj 2012
Mjölkmånen
Månen som passerade mellan 5-6 maj var helt fantastisk, såg ni den?
Fullmånen i maj brukar kallas mjölkmåne, men igår var det nog en gräddmåne!
Vispad grädde minsann!
Och maj här uppe bjuder på riktigt april väder,
igår hann jag uppleva sol, regn, hel regnbåge, snö (och vittrasnö) och hagel (och vittrahagel)
Det är nog sant som de säger, i Sverige kan man ha fyra årstider på en dag!
Ljus och frid,
Korpöga
Fullmånen i maj brukar kallas mjölkmåne, men igår var det nog en gräddmåne!
Vispad grädde minsann!
igår hann jag uppleva sol, regn, hel regnbåge, snö (och vittrasnö) och hagel (och vittrahagel)
Det är nog sant som de säger, i Sverige kan man ha fyra årstider på en dag!
Ljus och frid,
Korpöga
onsdag 2 maj 2012
Frejs Vi
För ungefär två veckor sedan gick jag ut i skogen för att göra en ceremoni för att hjälpa några Fornsedar vänner till oss och deras nyfödde son. Jag hittade då ett så magiskt ställe i skogen ovanför mig. Trots att militären antagligen varit där och byggt utkik så vibrerade platsen av kraft. Jag lovade där Frej att här skulle blotlaget bygga hans Vi, bara han hjälpte den lille pojken.
Jag var fylld av glädje och ville visa blotlaget den här underbara platsen, lagom till vårt Vårblot nån vecka senare. Men det gick inte! Vi vandrade runt och kors över berget men hittade inte platsen. Vi hittade däremot en annan plats, perfekt för Vårblotet (som ni kan se bilder av i våra förra inlägg).
Idag kände jag att skogen lockade, och jag behövde komma ut. Jag gick stigen upp och hörde ett litet tyst porlande. Jag svängde av mot ljudet och hittade då en helt naturlig Frej-gudabild!
Här ser ni bild på "alkoven" som bildats i berget, och den Frejbild som stenen själv har skapat. Rötter har växt ned bredvid och vatten droppar sakta ned från vitmossan, ned mot isen.
Jag satt och lyssnade ett tag, och tänkte sen att jag skulle gå upp i skogen och se vad jag kunde hitta mer. Och då, vips, efter bara några meter, vad ser jag inte? Jo, den rosa utkiksplatsen som fanns vid Frejs (blivande) Vi!
Jag gick genast upp och tog den här bilden!
Utsikten ni ser är Frejas Ö (Härnön) till höger. I en trumresa för några månader sedan så fick jag meddelandet att vi skulle bygga Frejas Vi på ön och Frejs Vi på fastlandet. Och här har nu Frej själv visat var han vill att vi ska bygga!
Jag tackade Frej för hjälpen att hitta tillbaka, och jag tolkar det hela som att Han vill att första gången blotlaget går dit tillsammans, så ska det vara för endast Frej och hans Vi.
Jag passade på att be en extra gång för den lille sonen, och också för Hans hjälp att skydda berget och skogen som, tyvärr, hotas av avverkning.
Den lilla utkiken är fylld med skärp (främst marschaller, inga ölflaskor!), och på sidan har någon skrivit en bön till gud (vilken gud är inte specificerad) och några sorliga dikter.
Det är tydligt att den här platsen används av fler som känner av dess kraft.
Troende eller inte -
skogen har läkande kraft!
/Linda på FrejasÖ
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)