Jag kan bara beskriva vad det betyder för mig, hur jag tolkar det uttrycket.
Forn Sed – den gamla seden, hur människor uppträde förr i tiden - deras traditioner, deras vanor, deras tro, deras sedvänja.
Kan jag idag leva enligt en gammal sed?
Självklart ja, -
OM vi tar i betänkande att seden aldrig har varit statiskt. Den har alltid ändrats, från tid till tid - från plats till plats. Vissa grunder i seden var densamma, och är fortfarande kvar. Andra sedvänjor har försvunnit och nya har lagts till.
Grunden till Seden är erkännandet av naturens kraft och de makter som finns överallt omkring oss. Det är att fira livets skiftningar och årshjulets gång. Det är att visa respekt för krafterna och makterna.
Ingen kan idag säga exakt hur våra anmödrars sed var under ett visst årtal. Ingen kan veta vilka berättelser de tyckte var viktiga, vilka högtider de firade, vilka makter de tyckte stod dem närmast.
Hur såg seden ut under bronsåldern? Hur såg den ut under vikingatiden? Hur såg den ut under medeltiden? Hur såg den ut under 1800-talet?
Alla de tiderna hade olika religioner - olika gudomar, vilket självklart påverkade hur människor levde sina liv och utövade sin sed.
Spelar det någon roll exakt HUR våra anmödrar utövade sin sed?
Vilken av alla våra förlevande ska vi i så fall välja ut och säga att ”just denna person utövade den rena seden”?
Vilken plats ska vi säga att ”just på denna plats utövades den sanna seden”?
Vilka omständigheter ska vi välja ut och säga ”under dessa omständigheter utövades den äkta seden”?
För att jag ska kunna utöva den Forna Seden så behöver den vara anpassad till mig, alltså till de omständigheter jag lever i och till det landskap jag lever i. Den behöver vara anpassad till min nutid, precis som den under mina anmödrars tid var anpassad till deras nutid.
Inom Samfundet Forn Sed Sverige talas det om gemensam sed och egen sed.
Den gemensamma seden är grunden, det som vi alla medlemmar kan ställa oss bakom. Den egna seden är det som jag tycker är viktigt för mig, alltså tro och sedvänjor som jag har utöver den gemensamma seden.
Det som fick mig att efter flera års trevande äntligen gå med i Samfundet, var just detta – att Samfundet inte exkluderar utan inkluderar. Att polyteismen verkligen får vara den mångfald som den är – inte bara en mångfald av gudomar utan också mångfalden av sedvänjor. Jag måste inte skala bort något av min tro, jag är välkommen som jag är.
Och nu, när jag är medlem i Frejas Blotlag, så är jag säker på att min sed kommer att ändras! Jag kommer att bli inspirerad av mina blotlagskamrater, jag kommer att lära mig nytt och jag kommer ifrågasätta min gamla kunskap, behålla det jag tycker känns riktigt och omvärdera det som inte längre fungerar för mig. Jag kommer att utvecklas, och min sed med mig.
Så välkommen wiccaner och druider, välkommen häxor och shamaner! Låt oss tala, jag lyssnar…
Linda på FrejasÖ
Linda på FrejasÖ