Alvablot

Namnet på Alvablotet kan variera
Höstblot
Senhöstblot
Förmödranatt

Denna högtid går i andra seder under andra namn
Sahmain
Dödens Dag
Alla Själars Dag
Alla Helgona Afton
Halloween

Också datumena för högtiderna/blotet varierar - men de äger alla rum i slutet av oktober/början av november. Och de firar alla minnet av våra döda eller tiden för när jorden dör och går till vila.

Hur vi firade:
Den 27:e oktober, en lördag, höll Frejas Blotlag Alvablot.

Fyra personer var intresserade av att komma, tyvärr slog elaka förkylningstursar till vilket ledde till tre deltagare på blotet.

Under lördagseftermiddagens skymningsljus tog vi oss ned till havet, på norra sidan av Frejas Ö.
Vi lös upp vår väg med fotogenlyktor och den enda ljudet som hördes var vågorna som skvalpade mot strandens stenar. Månen var nästan full och hennes blåa sken gav den kalla kvällen en högtidlig inramning.

Efter att ha kännt in stämningen på platsen bad vi platsens rådare om tillåtelse att hålla blot där, vilket vi fick.

Fyra marschaller tändes för att skapa ett heligt rum.

Denna högtid ville vi hålla en liten längre ceremonidel,
så där vi förut markerat de fyra väderstrecken med att hälsa De Fyra Dvärgarna och himel och jord,
höll jag nu en längre hälsning i varje väderstreck:

"Jag vänder mig mot dvärgen Nordres hemvist,
mot norr, mot jord, kyla och undervärld
jag vänder mig mot fjällen
och möter Skade och Ull"

"Jag vänder mot dvärgen ÖStres hemvist,
mot öster, mot ursprung, nybörjan och soluppgång
jag vänder mig mot havet
och möter Njord och Ran"

"Jag vänder mig mot dvärgen Södres hemvist,
mot söder, mot eld, värme och skapande
jag vänder mig mot ljuset
och möter Tor och Siv"

"Jag vänder mot mot dvärgen Västres hemvist,
mot väster, mot vatten, vind och månsken
jag vänder mig mot Natten
och möter Nanna och Måne"

"Jag vänder mig mot ovan,
mot vintergatan och Norrsken
mot Aser och Vaner
mot natt och dag
och möter Sunna och Balder

"Jag vänder mig mot nedan,
mot kaos och ordning
mot tursar och dvärgar
mot liv och död
och möter Freja och Oden"'

Blotet fortsatte med dessa rader:

"Detta senhöstblot
då naturen runt oss dör
för att sova under vintern
och åter vakna under våren
vill vi hylla Hel
vår Moder
den ursprungliga
den svarta
den lysande
och vi minns våra döda
som vilar i hennes famn
tills det är dags för dem
att återfödas"

"Hell Hel!"

"och vi vill hylla Frej
den gud som väcker livet i den frusna jorden
men som nu ska vila under höstlöv och vintersnö
och vandra med sin syster i Vanaheim
tills solens strålar kallar honom ut till Gerd igen
vi hyllar hingsten"

"Hell Frej"

Vi gick ut till ett klippblock alldeles vid havet och lovade där blotsfred.
Vi lade våra gåvor - nötter och apelsin- och talade om vilka gudar vi ville tillägna just vårt offer. Vi drack lagom i vatten och lät det sista skänkas till gudarna.

Blotet avslutades med att vi släkte marschallerna, trummande, sjöng, lyssnade och njöt av måne och stjärnor. Någon annanstans i stan firade några andra något annat :)
för plötsligt  dök ett tiotal "eld-ufon" (ni vet, som små luftballonger som stiger upp, svävar bort och sedan brinner upp i skyn, ett tystare och bättre (?) alternativ till fyverkerier) och lyste upp himlen.

Vi tackade alla makterna och platsens rådare, plockade upp de nu avkallnade marschallern och ville inte ge oss av hemmåt.

Istället följde vi en stig in i skogen, Olof trummade och vi andra två vandrade ömsom under tystnad ömson diskuterande livet och döden.

Så avslutades ett av blotlagets mest stämningsfulla blot!

/Linda på FrejasÖ