Det är intressant att läsa vilka problem de stöter på i samhäller och hur de löser dem, vilka aktiviteter de gör med sina barn, hur de lägger upp barnanpassade blot och ceremonier, samtalar med skolan och visar sina barn en värld fylld med gudinnor, gudar, magi, myter, färg och lek.
I somras blev jag medbjuden på en träff i södra Sverige för medlemmar i gruppen.
Så på väg till semestern hos svärmor i Skåne stannade maken till hos en lumparkompis och jag tog med barnen i bilen och for två timmar västerut :)
Inte förrän jag var nästan framme kom jag på att jag faktiskt aldrig har träffat de här människorna i verkligheten.
![]() |
Altaret vid blotplatsen |
Den yngsta var så liten att han mest sov och stod nära mig och lekte för sig själv.
![]() |
Vår lilla lägerplats i ladan |
att få träffa dessa underbara människor gjorde mig gott :)
De andra vuxna hade ordnat en äventyrsvandring för barnen, där de träffade nornorna och fick en fin sten. Och sedan fick barnen hålla i ett blot själv, vilket de klarade galant med bara lite vägledning.
På natten sov vi i en mysig lada - torr och varm.
Det regnade massor på natten - jag tyckte lite synd om de andra som sov i tält, men det har ju sin tjusning det också.
Det var en lärorik, rolig och glädjefull träff!
Stort tack till värdparet! Jag hoppas att vi snart kan träffas igen, allihopa!
Min son pratar fortfarande om barnblotet och de vänner han träffade där :)
Det känns viktigt och otroligt bra för mig att kunna visa mina barn att de inte är de enda barnen som har föräldrar som pratar med gudarna, blotar och högtidehåller solvänder.
/Linda på FrejasÖ
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar