Första ljuset i solväntan

Så är det äntligen dags!
Snabbt plocka ned halloweenpyntet - nu ska väntljusstaken fram!

Sex veckor innan midvintersolståndet så börjar det.
Vi tänder ett ljus i veckan.
Varje ljus representerar de sex första runorna i futharken.
Observera - det är futharken och inte den "magiska" utharken.
 Så först tänder vi ljuset med Fä-runan.


Den traditionella versen för Fä-rune-ljuset:

Vi tänder det första ljuset i vänt
och låter det i Fä-runans tecken brinna
Tills solens Drottning på nytt återvänt
må det om hennes prakt åminna

Varje ljus är markerad med varsin runa i "guld".

Ni som har följt bloggen sen förra året, kan se att jag har införskaffat en ny väntljusstaken.
Den är snygg, lång och tar riktiga stearinljus och inte värmeljus.
Men - jag saknar att ha min lilla på frukostbordet.
Så idag var jag och sönerna ut i skogen (snön hade smält bort) för att hitta fönsterlav och annat att dekorera med. Det hittade vi strax, och det blev en mysig timma i skogen :)
Nu ligger våra fynd på torkning - jag ordnar med en bild på bords-väntljusstaken när den är pyntad och klar :)

/Linda på FrejasÖ

Förmödrablot 2014

Hmmm... egentligen borde jag väl kalla det "förförälderblot"...
men det ligger bättre på tungan med förmödrablot...
kanske kan man säga "förmödra- och förfäderblot".

Oavsett vilket - så är detta en mycket mer familjär och intim ceremoni än vad Alvablotet är, för mig är det så i alla fall.

Det är samma sak som att åka till familjegrav och tända ljus där, men det här gör vi hemmavid.
Bara vi i lilla familjen.

Till och med min make, som inte följer seden, är gärna med på den här ceremonin. Och i år var äldsta sonen äntligen så pass gammal att han förstod vad vi gjorde och kunde lyssna på våra berättelser. Uppskatta ljuständningen i ceremonin har han ju alltid gjort :)

Ceremonin är ganska enkel i sin utformning.
Ett större ljus tänds i mitten, och flera mindre ljus tänds genom den större ljusts låga. Det stora ljuset representerar Moderjord och lågan är den själ som vi alla delar, den själv vi alla är en del av och som vi alla återvänder till.

Varje mindre ljus som vi tänder representerar en eller flera av våra förmödrar, förfäder eller vänner som har vandrat till andra sidan.
Vi berättar historier om dem, för att minnas dem, vi skrattar åt de roliga de delade med oss och gråter lite av saknad, vi berättar om det som gjorde dem stolta.
Så lätt det är att glömma... men åtminstone de historier vi berättar om dem under denna ceremoni kommer att leva vidare i nästa generation. Det känns bra.

Så här blev det i år när alla ljusen var tända....

 Efter ljuständningen ställde vi ut fatet med de små ljusen, för att de skulle få brinna ut (eller ja, brinna så länge de kunde i vädret). Vi höll "mödraljuset" i mitten kvar inne, och ställde istället ut lite vatten och choklad för våra förföräldrar att äta av om de ville komma på besök.

Någonting att äta....någonting att dricka...

Ni som vill får gärna testa att hålla denna ceremoni själva. För mig är den kraftfull, stärkande och renande.

/Linda på FrejasÖ

Alvablot 2014

Lördag den 25:e oktober firade Frejas blotlag Alva- och Förmödrablot.

Vi höll återigen till på den underbara platsen Genesmon med dess långhus, öppna gläntor och närhet till havet.

Vi var fyra personer, jag och äldsta sonen (7år), Bettan och Olof.

Jag har fått möjligheten att studera till gydja enligt Samfundet Forn Seds ordning, och en av övningarna var att hålla i ett blot själv, enligt Samfundets blotordning. Jag frågade de andra innan och de gick med på det. Och vet ni - jag var faktiskt nervös!

:)

Kvällen innan ägnade jag mig åt att baka både bröd och kakor. Det blev en helig handling som för mig startade blotet redan då, en förberedelse som hjälpte mig att komma i rätt stämning inför firandet.

Kakor till Frej - med Ingrunan såklart!

Bettan leder oss till långhuset

Vi Härnösandsbor bilade upp på lördag morgon och kom fram knappa tjugo minuter senare än planerat - nästan rekord för oss! Bettan var redan på plats och ledde upp oss mot långhuset.












Välkommen in!



Snart börjar blotet

I stora hallen finns härden och högsätet

Det var ganska fint väder - dagarna innan hade det varit blåsigt och nästan storm, så det var ett skönt uppehåll.

Inne i långhuset möblerade vi om och dukade upp så det blev en bra plats att hålla blot på.

Olof gick runt långhuset för att tala med rådare och vättar medan jag började blotet med att be platsens rådare om lov att vara där.




Platsen förbereds och maten lades upp

Alvablot hålls traditionellt på hösten, och är ett blot som ärar våra förmödrar, förfäder, släkt och vänner som har vandrat till andra sidan. Gudar som vanligen hyllas är Oden och Freja.

Freja



Man blir ju hungrig för mindre!




Jag riktade min del av blotet till Frej.
Detta gjorde jag bland annat för att jag har vandrat med honom under ett tag nu igen, men också för att han är Alvernas herre, boende i Alfheim och enligt vissa sagor hölls ett höstblot (som kan ha varit alvablot) för just Frej.



Stallet som det såg ut under första delen av blotet

Stallen

Tack vare Frej (och kanske för att vi spelade upp Völsekvädet via youtube på mobiltelefonen) så blev blotet en munter tillställning och när vi beslöt att äta tillsammans med gudarna på samma bord, så kändes allt helt rätt.

Klicka här för att höra det underbara Völsekvädet
https://www.youtube.com/watch?v=i2trJD5ab8Q&app=desktop



Vi äter med Gudarna

Dags att äta!

Sonen förstod skillnaden mellan vår mat - som vi alla delade på, och gudarnas mat - som vi inte rörde, och accepterade det utan knyst trots att allt låg på samma bord.

Jag minns förra året hur svårt det var för barnen att acceptera att de inte fick äta ALLA chokladbollar!


Efter måltiden så återkom vi något till blotets allvar, och skålade för anfäder och sjöng för Hel. Vi vandrade sedan tillsammans till havet där vi skänkte gåvorna till gudarna att ta med sig.
Sedan avslutade vi blotet, återställde ordningen och plockade med vårt som skulle hem.




Mot havet

Allt som allt ett underbart blot! Jag gick som i lyckligt Frej-rus i flera dagar efteråt :D

Alltså - vi har ett riktigt bra blotlag, just nu är jag överfylld med kärlek för er Olof och Bettan!
Men ni andra, som vill vara med, ni ÄR välkomna att dela detta med oss. Om ni vill.

Och till vinterblotet - kanske...får vi en överraskning :D

/Linda på FrejasÖ