Varje år sedan jag förstod att jag var hedning, ja kanske även innan dess, har jag firat vårens ankomst med att offra i nio dagar. Det är små offer riktade till olika gudomar.
Nu som fornsedare kopplar jag ihop dessa offer med de nio dagars väntan som Frej måste stå ut med innan han får träffa sin Gerd i Barre lund.
Idag är det tio dagar till första maj,
och jag påbörjar mina våroffer!
Jag tackade Skade för vintern och tiden då jag vandrat med henne, och jag tackade även för att hon nu släpper sitt grepp om landskapet och låter våren väcka jorden till liv.
Hell Skade -vi ses igen när snön åter börja falla
/Linda på FrejasÖ
måndag 22 april 2013
Välkommen på vårblot den 27:e april!
Den 27 april, nu på lördag alltså, håller Frejas Blotlag vårblot!
Alla hedningar som respekterar Samfundet Forn Seds stadgar är välkomna.
Under blotet välkomnar vi våren genom att hylla Sunna, Freja, Frej och Gerd.
Vi möts kl 10 på parkeringen vid Murbergets fiskeläge, Sälsten, Härnösand.
Förslag på blotgåvor:
Vårens första blommor
Grenar med videkissar
Frön, nötter eller annat ätbart
Torkade örter från förra årets skörd
Ta med varmt att dricka, som kaffe eller te, och något att äta.
Vi håller ett mini-gille efter blotet och där vi delar på god mat/fika, det blir vårens första pick-nick vid en värmande eld!
För mer information -kontakta oss på facebook!
Alla hedningar som respekterar Samfundet Forn Seds stadgar är välkomna.
Under blotet välkomnar vi våren genom att hylla Sunna, Freja, Frej och Gerd.
Vi möts kl 10 på parkeringen vid Murbergets fiskeläge, Sälsten, Härnösand.
Förslag på blotgåvor:
Vårens första blommor
Grenar med videkissar
Frön, nötter eller annat ätbart
Torkade örter från förra årets skörd
Ta med varmt att dricka, som kaffe eller te, och något att äta.
Vi håller ett mini-gille efter blotet och där vi delar på god mat/fika, det blir vårens första pick-nick vid en värmande eld!
För mer information -kontakta oss på facebook!
fredag 12 april 2013
Vårdagjämning
Den 20 mars var vårdagjämningen i år.
Det är då som dag och natt är lika långa och efter det blir dagarna längre och nätterna kortare. Våren är på väg!
Frejas blotlag kommer hålla vårblot den 27 april, då vi firar vårens ankomst och höll inget blot runt själva vårdagjämningen.
Samfundet Forn Sed höll däremot stort blot i Uppsala som vanligt.
http://www.samfundetfornsed.se/2013/02/19/v%C3%A5rblot-vid-gamla-uppsala-2013-15658341
Jag har äntligen fått ihop en vårdagjämingssång ;)
Melodin är typ 'vargen ylar' från Ronja - den är så enkel att sätta text till så jag använder den ofta :)
Så sjung den om du vill...
Snön ligger djup i skogen än
Snön ligger djup på fjällen
Men fåglar sjunger och liv i träd
Och varma vindar från söder
I vagnen sitter Sunnas tös
Hon är vuxen nu och hon sjunger
Ung och stark och segerviss
Hon skänker Dagen hans megi
Med stolthet bär hon sin moders namn
Och skänker ljuset och värme
Hon lockar livet hon lockar vår
Hon tinar Barre lund
/Linda FrejasÖ
Det är då som dag och natt är lika långa och efter det blir dagarna längre och nätterna kortare. Våren är på väg!
Frejas blotlag kommer hålla vårblot den 27 april, då vi firar vårens ankomst och höll inget blot runt själva vårdagjämningen.
Samfundet Forn Sed höll däremot stort blot i Uppsala som vanligt.
http://www.samfundetfornsed.se/2013/02/19/v%C3%A5rblot-vid-gamla-uppsala-2013-15658341
Jag har äntligen fått ihop en vårdagjämingssång ;)
Melodin är typ 'vargen ylar' från Ronja - den är så enkel att sätta text till så jag använder den ofta :)
Så sjung den om du vill...
Snön ligger djup i skogen än
Snön ligger djup på fjällen
Men fåglar sjunger och liv i träd
Och varma vindar från söder
I vagnen sitter Sunnas tös
Hon är vuxen nu och hon sjunger
Ung och stark och segerviss
Hon skänker Dagen hans megi
Med stolthet bär hon sin moders namn
Och skänker ljuset och värme
Hon lockar livet hon lockar vår
Hon tinar Barre lund
/Linda FrejasÖ
tisdag 5 mars 2013
Disa-sagan
Ungefär såhär berättade jag sagan om Disahögtiden för sonen som är 5 år.
Den följer ju inte sägnena helt, utan är omgjord för att passa barn och landskapet som jag lever i.
Och OJ vad svårt att skriva som jag berättade! Det lät mycket bättre än vad det nu ser ut i skriven form! Men ni förstår ungefär hur den var ....
Skade kom skidande från fjällen för att skälla på gudarna. Hon var arg på dem för de hade dödat hennes pappa. Gudarna förklarade för henne att de hade dödat honom för att han försökte kidnappa gudinnan Idun. Skade sa att hon visste att pappan var dum, men att hon ändå ville att gudarna skulle betala för vad de gjort. Dessutom ville hon gifta sig med en av gudarna, för på så sätt skulle hon och hennes familj vara skyddade av gudarna i framtiden... Hon hade valt ut Balder att gifta sig med, för han var den snyggaste guden. Men Balder ville inte det, för han kände ju inte Skade. Då föreslog gudarna att Skade skulle få välja en av dem att gifta sig med, men hon skulle bara få se på fötterna deras när hon valde vem av dem hon skulle välja. Skade gick med på det, för hon trodde att det skulle vara lätt att se vems fötter som tillhörde Balder. Gudarna fick låna ett stort lakan av Frigga, de gömde sig bakom lakanet så att bara deras fötter syntes.
Skade valde ut den gud som hon tyckte hade de snyggaste fötterna, för dem trodde hon skulle tilhöra Balder! Men oj vad hon blev förvånad när hon såg att den gud hon valt ut var Njord, havsguden, pappa till Freja och Frej. Han hade så fina fötter för han gick ofta barfota vid havet.
Och så gick det till när Skade, jättedottern från fjällen, gifte sig med Njord, havsguden.
Men deras äktenskap gick inte så bra. Skade längtade till fjällen och Njord till havet. Även fast de bodde 9 dagar på varje ställe så stod de inte ut. Skade klagade över att måsarna inte lät henne sova och att det luktade så mycket från havet, Njord klagade över att vargarna skrämde honom och att han saknade havets ljud och lukt.
Därför bestämde de sig för att skilja sig, innan de belv ovänner på riktigt. Så Skade skidade tillbaka till fjällen och Njord bodde kvar vid havet.
Njord och Skade var fortfarande vänner, och ibland ville de träffas. Så varje vinter lät Skade snön sprida sig från fjällen till havet så att hon lätt kunde ta sig ned och hälsa på ett tag.
Freja var glad att Skade och Njord träffades och var vänner. Men hon blev lite orolig att snön låg kvar så länge, också efter jul. Dessutom hade hennes bror Frej blivit så kär i en jättedotter som hette Gerd. Han ville så gärna träffa henne, och orkade inte göra något alls och han lät ingen växtlighet börja gro. Så Freja började oroa sig över att livet inte skulle komma tillbaka.
Så Freja reste till Fjällen och letade upp Skade där. De träffades på en helig plats som kallas hov och samlade många andra gudinnor där. Sedan pratade de länge.
Freja berättade för Skade att vintern borde ta slut snart, för julen hade varit och solen och ljuset började komma tillbka. Men Skade skrattade bara och lät drt söa ännu mer. Då pratade Freja om våren och hur mysigt det skulle vara när snön smälte och blommorna kom och fåglarna sjöng. Men Skade tycte om vintern och lät det bli ännu kallare. Då pratade Freja om livet, hon berättade att Frej inte kunde träffa Gerd innan snön var borta. Och om inte Frej och Gerd kunde träffas så skulle inte livet kunna återkomma till den frusna jorden. Och utan grönska skulle det inte bli mer liv, vare sig för jättar, gudar, djur eller människor. Skade funderade länge på det, och visste att Freja hade rätt. Så då kom de överens om att snart skulle vintern dra sig tillbaka, men Skade var fortfarande drottningen som bestämde över snön och vintern och i fjällen.
Freja och Skade kramade om varandra och var vänner och de lovade att träffas igen nästa vinter, då Skade skulle hälsa på Njord igen.
Sen gick Freja hem till sig och Skade tog skidorna hem till sig.
Och snart snart börjar snön smälts och våren kan komma... Sakta men säkert...
/Linda på FrejasÖ
Den följer ju inte sägnena helt, utan är omgjord för att passa barn och landskapet som jag lever i.
Och OJ vad svårt att skriva som jag berättade! Det lät mycket bättre än vad det nu ser ut i skriven form! Men ni förstår ungefär hur den var ....
Skade kom skidande från fjällen för att skälla på gudarna. Hon var arg på dem för de hade dödat hennes pappa. Gudarna förklarade för henne att de hade dödat honom för att han försökte kidnappa gudinnan Idun. Skade sa att hon visste att pappan var dum, men att hon ändå ville att gudarna skulle betala för vad de gjort. Dessutom ville hon gifta sig med en av gudarna, för på så sätt skulle hon och hennes familj vara skyddade av gudarna i framtiden... Hon hade valt ut Balder att gifta sig med, för han var den snyggaste guden. Men Balder ville inte det, för han kände ju inte Skade. Då föreslog gudarna att Skade skulle få välja en av dem att gifta sig med, men hon skulle bara få se på fötterna deras när hon valde vem av dem hon skulle välja. Skade gick med på det, för hon trodde att det skulle vara lätt att se vems fötter som tillhörde Balder. Gudarna fick låna ett stort lakan av Frigga, de gömde sig bakom lakanet så att bara deras fötter syntes.
Skade valde ut den gud som hon tyckte hade de snyggaste fötterna, för dem trodde hon skulle tilhöra Balder! Men oj vad hon blev förvånad när hon såg att den gud hon valt ut var Njord, havsguden, pappa till Freja och Frej. Han hade så fina fötter för han gick ofta barfota vid havet.
Och så gick det till när Skade, jättedottern från fjällen, gifte sig med Njord, havsguden.
Men deras äktenskap gick inte så bra. Skade längtade till fjällen och Njord till havet. Även fast de bodde 9 dagar på varje ställe så stod de inte ut. Skade klagade över att måsarna inte lät henne sova och att det luktade så mycket från havet, Njord klagade över att vargarna skrämde honom och att han saknade havets ljud och lukt.
Därför bestämde de sig för att skilja sig, innan de belv ovänner på riktigt. Så Skade skidade tillbaka till fjällen och Njord bodde kvar vid havet.
Njord och Skade var fortfarande vänner, och ibland ville de träffas. Så varje vinter lät Skade snön sprida sig från fjällen till havet så att hon lätt kunde ta sig ned och hälsa på ett tag.
Freja var glad att Skade och Njord träffades och var vänner. Men hon blev lite orolig att snön låg kvar så länge, också efter jul. Dessutom hade hennes bror Frej blivit så kär i en jättedotter som hette Gerd. Han ville så gärna träffa henne, och orkade inte göra något alls och han lät ingen växtlighet börja gro. Så Freja började oroa sig över att livet inte skulle komma tillbaka.
Så Freja reste till Fjällen och letade upp Skade där. De träffades på en helig plats som kallas hov och samlade många andra gudinnor där. Sedan pratade de länge.
Freja berättade för Skade att vintern borde ta slut snart, för julen hade varit och solen och ljuset började komma tillbka. Men Skade skrattade bara och lät drt söa ännu mer. Då pratade Freja om våren och hur mysigt det skulle vara när snön smälte och blommorna kom och fåglarna sjöng. Men Skade tycte om vintern och lät det bli ännu kallare. Då pratade Freja om livet, hon berättade att Frej inte kunde träffa Gerd innan snön var borta. Och om inte Frej och Gerd kunde träffas så skulle inte livet kunna återkomma till den frusna jorden. Och utan grönska skulle det inte bli mer liv, vare sig för jättar, gudar, djur eller människor. Skade funderade länge på det, och visste att Freja hade rätt. Så då kom de överens om att snart skulle vintern dra sig tillbaka, men Skade var fortfarande drottningen som bestämde över snön och vintern och i fjällen.
Freja och Skade kramade om varandra och var vänner och de lovade att träffas igen nästa vinter, då Skade skulle hälsa på Njord igen.
Sen gick Freja hem till sig och Skade tog skidorna hem till sig.
Och snart snart börjar snön smälts och våren kan komma... Sakta men säkert...
/Linda på FrejasÖ
måndag 4 mars 2013
Disa - ljusets högtid
Disa
I år, 2013, har vi i blotlaget inte firat Disa-högtiden ihop.Eftersom jag väntar barn i de sista månaden nu så har jag inte haft orken att blota alls.
Det är också lite osäkert i vårt blotlag på NÄR Disa "ska" firas.
Enligt häxtraditioner (inspirerat av Wicca) firas Ljushögtiden den 1:a februari (eller natten innan, alltså 31:a januari). Då tänds levande ljus, ljus ges bort som gåvor och ljus invigs till kommande ritualer. Detta är en högtid som antagligen är inspirerad av de gammelkristna traditionen om att en kvinna som fött barn inte fick besöka temeplet förren efter ett visst antal dagar efter hon fött barnet - för barnafödesel angågs orent och ingen oren kvinna fick närma sig templet. Men i början av februari hade Maria passerat de orena dagarna efter Jesus födsel och fick rätt att beöka templet och tända ljus där. Denna tradition kallas i svenska kyrkan för "kyndelmäss" (Ljusmässan).
Att kroppen i allmänhet och födsel i synnerhet är orent är såklart helt absurt inom all hednisk tro, både häxtro, wicca och Forn Sed!
Men ceremonier för att fira ljusets och vårens återkomst är viktiga - särskilt för oss i nord, och det firandet har antagligen anor som stammar från tiden före kristendomen kom till oss. Därför har det varit lätt att lägga Dia-högtiden runt kyndelmäss. Förra året firade vi i Frejas Blotlag faktiskt Disa runt kyndelmäss (4:e februari skedde själva blotet då). Lite kul är att Disa har namnsdag den 3:e februari, så det passar ju att fira Disa-högtid då också.
Enligt Samfundet Forn Sed Sverige firas Eldborg runt tiden för kyndelmäss. Eldsborg är en familjehögtid där husfrun blotar till elden och härden för dess beskydd. Disa firas däremot vid fullmåne ett visst antal dagar efter Jul (i år den 25:e februari).
Vad är då Disa?
Eller vem kanske vi ska fråga?
Diserna är kvinnliga gudomar, vissa säger att de är kvinnliga släktningar som har gått bort men dröjer sig kvar för att vaka över släkten och ätten. Andra säger att det är en beskrivning av vissa gudar inom vanerna - precis som Alver kan vara ett namn på manliga Vaner så kan Diser vara ett namn för kvinnliga Vaner. Den mest kända Disen är Freja.
Samfundet Forn Sed Sverige bloggade om Disa-högtiden. Det kan du läsa om här.
http://www.samfundetfornsed.se/2013/01/21/i-väntan-på-disa-14911983
Lite extra kul för mig var det att läsa med sammankopplingen till nytt liv och förlossning.
:)
Att högtidehålla Disa
Det jag har gjort i år för att högtidehålla Disa är att jag har sjungit Disa-sången som jag skrev för några år sedan och även gjort den som en saga som jag har berättat för sonen.
Vad representerar Disa?
För mig representerar Disahögtiden en kamp
mellan vinter och vår,
jämfört med Julen som är kampen mellan ljuset och mörkret och representeras av Solens återfödesel.
Dagen har i februari blivit märkbart ljusare, men här i Västernorrland är det fortfarande vinter, lika stark och ibland till och med ännu kallare än den varit innan.
jämfört med Julen som är kampen mellan ljuset och mörkret och representeras av Solens återfödesel.
Dagen har i februari blivit märkbart ljusare, men här i Västernorrland är det fortfarande vinter, lika stark och ibland till och med ännu kallare än den varit innan.
Att fira Disa är att att be om livets
återkomst
Jag låter min längtan efter våren och värmen symboliseras av en förhandling mellan Freja och Skade. Det är en förhandling, en diskussion, en kamp med ord och övertygande. Retorik helt enkelt.
Jag låter min längtan efter våren och värmen symboliseras av en förhandling mellan Freja och Skade. Det är en förhandling, en diskussion, en kamp med ord och övertygande. Retorik helt enkelt.
Inget blod spills och inga förolämpningar ges - kampen avslutas med att Freja och Skade erkänner varandras betydelse och går hem till sitt i vänskap.
Disa-sången
Freja höga VandaDis
Vandrar mot nord
Freja höga VanaDis
Väg dina ord
Hon söker vilda Skade
Tursamö
Hon söker vilda Skade
Is och snö
Alla Diser samlas här
Ting hålles nu
Alla Diser samlas här
Med Freja vår Fru
De träffas så på Hovet
Talar i Var
De träffas så på Hovet
Vinter är kvar
Freja talar nu om vår
Skade hon ler
Freja talar nu om vår
Kyla hon ger
Freja visar då på sol
Skade hon ser
Freja visar då på sol
Snö ännu mer
Freja talar nu om liv
Skade hon tänker
Freja talar nu om liv
Bågen hon sänker
Skade vinterdrottning
Härskar så än
Skade vinterdrottning
Frejas vän
Mäktiga Skade
Skidar mot nord
Mäktiga Freja
Väl valda ord
/Linda på FrejasÖ
måndag 31 december 2012
Sed i vardagen
Igår plockade jag undan väntljusstaken. Den hade fått stearinfläckar och några av runorna hade 'skalats av'. Jag tog och rengjorde den, skrapade stearin, tvättade i varmt vatten, putsade till den och fyllde sist i runorna med guldpenna.
Jag gjorde rengöringen till en helig handling. Jag tänkte inte på något, utan koncentrerade mig bara på uppgiften. Såg till att göra ett bra jobb. För gudarna och för nästa års väntan.
Att göra vissa handlingar till 'heliga' eller till 'gudstjänst' är ett sätt att föra in Seden i vardagen.
Det kan vara att bygga en harg, att städa altaret, att skapa guda-figurer, att vandra, att meditera, att simma, att löpa, att städa sitt hem, att hugga ved... Saker då du kan uppgå i handlandet och inte låter hjärnan spöka med 'tänk om'-tankar. Då du är i nuet. Du finner ro och gör något som är bra - för din skull och till gudarnas glädje.
/Linda på FrejasÖ
Jag gjorde rengöringen till en helig handling. Jag tänkte inte på något, utan koncentrerade mig bara på uppgiften. Såg till att göra ett bra jobb. För gudarna och för nästa års väntan.
Att göra vissa handlingar till 'heliga' eller till 'gudstjänst' är ett sätt att föra in Seden i vardagen.
Det kan vara att bygga en harg, att städa altaret, att skapa guda-figurer, att vandra, att meditera, att simma, att löpa, att städa sitt hem, att hugga ved... Saker då du kan uppgå i handlandet och inte låter hjärnan spöka med 'tänk om'-tankar. Då du är i nuet. Du finner ro och gör något som är bra - för din skull och till gudarnas glädje.
/Linda på FrejasÖ
fredag 21 december 2012
Julfirande hemmavid
Hur firar jag vintersolståndet?
I år firades själva dagen med familjen,
jag ställde ut en skål med gröt till gårdens rådare - tomten.
En stor klick smör och också honung (för jag tror att tomtarna hos mig gillar söta saker).
Jag hälsade tomtarna och tackade för året och berättade hur mycket jag uppskattar dem.
Sedan hade familjen jullunch - vi åt gröt också.
Lillpojken ville ha honung i gröten han också, precis som tomten. Och det fick han så klart. Undra hur det smakar egentligen? Men ned gick det! :)
Alla ljusen i Väntljusstaken tändes.
Och vi tog det lugnt och pratade tillsammans.
En sak som är VÄLDIGT skönt med att fira blot och jul innan den "komersiella" julafton - är att det tar bort så mycket stress!
Den 24:e december blir mer som en rolig efterfest - då storfamiljen träffas och äter och delar klappar. Den dagen blir som en extra rolig sak - en dag som inte behöver vara någon press på, eftersom det riktiga, det heliga, det stora - Yulen - är redan passerad och firad och högtidehållen.
En liten notis om tomtar också :)
I min Sed så är tomten gårdens Rådare. Alltså ett naturväsen - en del av naturens kraft som har koncentrerats och blivit medvetande.
Andra inom Seden anser att tomten är anden efter den person som först byggde gården. Ytterligare ett exempel på mångfalden inom Seden! Båda sätten att se på tomten är helt riktiga och acceptabla :)
Vi delar Sed, men inte alltid samma tro.
Ha nu en underbar jul, mina vänner!
http://www.youtube.com/watch?v=B8i0ypSqBxE
/Linda På FrejasÖ
I år firades själva dagen med familjen,
jag ställde ut en skål med gröt till gårdens rådare - tomten.
En stor klick smör och också honung (för jag tror att tomtarna hos mig gillar söta saker).
Jag hälsade tomtarna och tackade för året och berättade hur mycket jag uppskattar dem.
Sedan hade familjen jullunch - vi åt gröt också.
Lillpojken ville ha honung i gröten han också, precis som tomten. Och det fick han så klart. Undra hur det smakar egentligen? Men ned gick det! :)
Alla ljusen i Väntljusstaken tändes.
Och vi tog det lugnt och pratade tillsammans.
En sak som är VÄLDIGT skönt med att fira blot och jul innan den "komersiella" julafton - är att det tar bort så mycket stress!
Den 24:e december blir mer som en rolig efterfest - då storfamiljen träffas och äter och delar klappar. Den dagen blir som en extra rolig sak - en dag som inte behöver vara någon press på, eftersom det riktiga, det heliga, det stora - Yulen - är redan passerad och firad och högtidehållen.
En liten notis om tomtar också :)
I min Sed så är tomten gårdens Rådare. Alltså ett naturväsen - en del av naturens kraft som har koncentrerats och blivit medvetande.
Andra inom Seden anser att tomten är anden efter den person som först byggde gården. Ytterligare ett exempel på mångfalden inom Seden! Båda sätten att se på tomten är helt riktiga och acceptabla :)
Vi delar Sed, men inte alltid samma tro.
Ha nu en underbar jul, mina vänner!
http://www.youtube.com/watch?v=B8i0ypSqBxE
/Linda På FrejasÖ
Vintersolståndet!
ÄNTLIGEN!
Den mörkaste tiden
Den längsta natten
Oden i skepnad av Jolnir rider på Sleipner runt i vår värld,
samtalar med de döda.
Tid för tursar
tid för troll
tid för kaosmakter
Årets hjul det har nu vänt...
Tid för den nya Solen att födas
tid för Sunnas Dotter att ta över sin Moders vagn
tid för nytt ljus att spridas över världen!
Välkommen tillbaka Sol!
Som vi har väntat Dig!
Låt oss välkomna det nya året
och dricka för ars och fridar
för god årsväxt
för fred mellan människor
frid inom människor
Fred!
Frid!
Fröjd!
Hell Oden!
Hell Sunna!
Hell Freja!
http://www.youtube.com/watch?v=IrSu2xnphVU
/Linda på FrejasÖ
Den mörkaste tiden
Den längsta natten
Oden i skepnad av Jolnir rider på Sleipner runt i vår värld,
samtalar med de döda.
Tid för tursar
tid för troll
tid för kaosmakter
Årets hjul det har nu vänt...
Tid för den nya Solen att födas
tid för Sunnas Dotter att ta över sin Moders vagn
tid för nytt ljus att spridas över världen!
Välkommen tillbaka Sol!
Som vi har väntat Dig!
Låt oss välkomna det nya året
och dricka för ars och fridar
för god årsväxt
för fred mellan människor
frid inom människor
Fred!
Frid!
Fröjd!
Hell Oden!
Hell Sunna!
Hell Freja!
http://www.youtube.com/watch?v=IrSu2xnphVU
/Linda på FrejasÖ
Sjätte vänt
Torsdag den 19 december 2012
Dan före dan!
Vi tänder det sjätte ljuset i vänt
och låter det i kenrunans tecken brinna
Ett ljus som åter i mörkret är tänt
må det om julens hopp åminna
Dan före dan!
Vi tänder det sjätte ljuset i vänt
och låter det i kenrunans tecken brinna
Ett ljus som åter i mörkret är tänt
må det om julens hopp åminna
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)