Sed i vardagen

Igår plockade jag undan väntljusstaken. Den hade fått stearinfläckar och några av runorna hade 'skalats av'. Jag tog och rengjorde den, skrapade stearin, tvättade i varmt vatten, putsade till den och fyllde sist i runorna med guldpenna.

Jag gjorde rengöringen till en helig handling. Jag tänkte inte på något, utan koncentrerade mig bara på uppgiften. Såg till att göra ett bra jobb. För gudarna och för nästa års väntan.

Att göra vissa handlingar till 'heliga' eller till 'gudstjänst' är ett sätt att föra in Seden i vardagen.

Det kan vara att bygga en harg, att städa altaret, att skapa guda-figurer, att vandra, att meditera, att simma, att löpa, att städa sitt hem, att hugga ved... Saker då du kan uppgå i handlandet och inte låter hjärnan spöka med 'tänk om'-tankar. Då du är i nuet. Du finner ro och gör något som är bra - för din skull och till gudarnas glädje.


/Linda på FrejasÖ

Julfirande hemmavid

Hur firar jag vintersolståndet?

I år firades själva dagen med familjen,
jag ställde ut en skål med gröt till gårdens rådare - tomten.
En stor klick smör och också honung (för jag tror att tomtarna hos mig gillar söta saker).

Jag hälsade tomtarna och tackade för året och berättade hur mycket jag uppskattar dem.

Sedan hade familjen jullunch - vi åt gröt också.
Lillpojken ville ha honung i gröten han också, precis som tomten. Och det fick han så klart. Undra hur det smakar egentligen? Men ned gick det! :)

Alla ljusen i Väntljusstaken tändes.
Och vi tog det lugnt och pratade tillsammans.

En sak som är VÄLDIGT skönt med att fira blot och jul innan den "komersiella" julafton - är att det tar bort så mycket stress!
Den 24:e december blir mer som en rolig efterfest - då storfamiljen träffas och äter och delar klappar. Den dagen blir som en extra rolig sak - en dag som inte behöver vara någon press på, eftersom det riktiga, det heliga, det stora - Yulen - är redan passerad och firad och högtidehållen.

En liten notis om tomtar också :)
I min Sed så är tomten gårdens Rådare. Alltså ett naturväsen - en del av naturens kraft som har koncentrerats och blivit medvetande.
Andra inom Seden anser att tomten är anden efter den person som först byggde gården. Ytterligare ett exempel på mångfalden inom Seden! Båda sätten att se på tomten är helt riktiga och acceptabla :)
Vi delar Sed, men inte alltid samma tro.

Ha nu en underbar jul, mina vänner!

http://www.youtube.com/watch?v=B8i0ypSqBxE

/Linda På FrejasÖ

Vintersolståndet!

ÄNTLIGEN!
Den mörkaste tiden
Den längsta natten
Oden i skepnad av Jolnir rider på Sleipner runt i vår värld,
samtalar med de döda.

Tid för tursar
tid för troll
tid för kaosmakter

Årets hjul det har nu vänt...

Tid för den nya Solen att födas
tid för Sunnas Dotter att ta över sin Moders vagn
tid för nytt ljus att spridas över världen!

Välkommen tillbaka Sol!
Som vi har väntat Dig!

Låt oss välkomna det nya året
och dricka för ars och fridar
för god årsväxt
för fred mellan människor
frid inom människor

Fred!
Frid!
Fröjd!

Hell Oden!
Hell Sunna!
Hell Freja!

http://www.youtube.com/watch?v=IrSu2xnphVU


/Linda på FrejasÖ

Sjätte vänt

Torsdag den 19 december 2012
Dan före dan!

Vi tänder det sjätte ljuset i vänt
och låter det i kenrunans tecken brinna
Ett ljus som åter i mörkret är tänt
må det om julens hopp åminna

Sed i vardagen

En kamrat till mig visade mig hur Seden på ett självklart sätt kan föras in i vardagen.
Han visade mig genom sina handlingar prov på hur tacksamheten i Seden inte bara ska riktas mot gudarna/världen utan också mot våra medmänniskor.

Utan att gå in på detaljer så hade en person hjälpt honom utan att han hade bett om hjälpen,
och som tack hade min kamrat någon dag senare överlämnat en gåva till honom,
som såklart hade uppskattas mycket!

Det är sådana små saker som behövs här i vår värld och vårt samhälle - sådana handlingar som stärker banden mellan människorna och som jag är säker på glädjer gudarna!

Så tack min vän för att du visar mig hur jag ska utvecklas mer i Seden!

/Linda på FrejasÖ

Julblot 2012

Årets Julblot var  nog det kortaste blot vi någonsin utfört!

Vi var fyra stycken som möttes ute vid fiskarläget på Sältsten.
Det snöade rejält - tursarna ville visa vilka som bestämde! Men julblotet är ju ett sätt för att ge gudarna styrka och fortsätta kampen mot tursarna - så vi gav oss inte.
Dessutom så verkade kommunen ha snöröjt dagen innan, för så svårt var det inte att ta sig ut.

En rolig detalj innan blotet började var att på samma plats höll en surfare till i havet.
En vintersurfare alltså!
Helt ensam med bräda och våt/torrdräkt.
Vågorna blåste höga så det var nog en häftig upplevelse.
Själv skulle jag inte gå ned frivilligt i vintervattnet...
:)

Vi valde en plats vid en av stugorna och frågade rådarna om lov att vara där.
Sedan bjöds de fyra dvärgarna och gudarna in med samma verser som under höstblotet:

"Jag vänder mig mot dvärgen Nordres hemvist,
mot nord, mot jord, kyla och undervärld
jag vänder mig mot fjällen
och möter Skade och Ull"

"Jag vänder mot dvärgen Östres hemvist,
mot öster, mot ursprung, nybörjan och soluppgång
jag vänder mig mot havet
och möter Njord och Ran"

"Jag vänder mig mot dvärgen Södres hemvist,
mot söder, mot eld, värme och skapande
jag vänder mig mot ljuset
och möter Tor och Siv"

"Jag vänder mot mot dvärgen Västres hemvist,
mot väster, mot vatten, vind och månsken
jag vänder mig mot Natten
och möter Nanna och Måne"

"Jag vänder mig mot ovan,
mot vintergatan och Norrsken
mot Aser och Vaner
mot natt och dag
och möter Sunna och Balder"

"Jag vänder mig mot nedan,
mot kaos och ordning
mot tursar och dvärgar
mot liv och död
och möter Freja och Oden"'

Ett halsband med Frejasmycke gick runt bland deltagarna och vi svor blotsfred.

Meningen med blotet förklarades -
att stärka banden mellan oss och gudamakterna
att stärka gudarna i sin kamp mot tursarna
att välkomna Sunna tillbaka.

Liknelsen med Ragnarök togs upp:
Sunna blir uppäten av ulvarna och världen blir mörk -
men se -
Hon har fött en dotter som blir den nya Solen och upptar sin Moders färd över himlen.
Ljusbarnet är född och Ljuset återvänder sakta.

Vi lade våra gåvor i snön och förklarade till vilka gudinnor/gudar de var ängnade åt.
Sedan drack vi lagom i julmust (såklart!) och lät gudarna/gudinnorna få det sista såsom seden är.

Jag sjöng den sista versen ur en julsång som jag skrev för några år sedan - den handlar om hur årshjulet har vänt.

Sedan avslutade vi blotet - kalla och längtande till julgille hemma hos mig.

Makterna, dvärgarna och rådarna tackades - och färden bar av hemmåt mot gröt, bröd och julskinka.

 

Här nedan ser ni Julsången i sin helhet -
melodin går nästan som en av versonerna av Staffan Stalledräng - så sjung den så gott det går :)

 

Här är kalla vintern nu
'lång är natten, kort är dan'
vi väntar så vår ljusa Fru
'lång är natten, kort är dan'
Vi ärar Henne med att tända ljusen,
vi gläder Henne med att baka bröden
Nu är Midvintersolen här,
låtom oss fira Jul

Völvor tre mot gården går
'lång är ..'
De allas öden här nu spår
'lång är...'
Vi ärar dem med att berätta sagor
Vi gläder dem med att koka gröten
Nu är Midvintersolen här,
låtom oss fira Jul

Freja runt om landet går
"lång är.."
Vi tänder ljus uti vårt hår
"lång är..."
Vi ärar Henne med att sitta vaka
Vi gläder Henne med att dricka julen
Nu är Midvintersolen här,
låtom oss fira Jul

Tor den starke stiger in
'lång..'
I handen bär han Mjölner sin
'lång..'
Vi ärar honom med att minnas bocken
vi gläder honom med att dela klappar
Nu är Midvintersolen här,
låtom oss fira Jul

Sköne Frej inträder nu
'lång..'
Han skänker äring till vår Fru
'lång..'
Vi ärar honom med att minnas galten
vi gläder honom med att dansa ringen
Nu är Midvintersolen här,
låtom oss fira Jul

Den vise Oden häråt gå
'lång..'
Med Hugin, Munin korpar två
'lång..'
Vi ärar honom med att samla släkten
vi gläder honom med att hänga havren
Nu är Midvintersolen här,
låtom oss fira Jul

Den gråe tomten på vår gård
'lång..'
han är snäll, men rättvist hård
'lång..'
Vi ärar honom med att sköta gården
Vi gläder honom att ställa gröten
Nu är Midvintersolen här,
låtom oss fira Jul

Årets hjul det har nu vänt
'lång..'
Sunnas eld är åter tänt
'lång..'
Vi ärar Henne med att sjunga sånger
Vi glädjer Henne med att fira julen
Nu är Midvintersolen här,
låtom oss fira Jul

 

/Linda på FrejasÖ

 

Julblot den 15:e december

Nu på lördag,
den 15:e december
samlas Frejas Blotlag för att hålla Julblot.

Alla som repsekterar Samfundet Forn Sed Sveriges stadgar och är intresserad av den Forna Seden är välkommen att delta på blotet.
Alla deltagare ska respektera blotlagets tro och sed, och förstå att vi är seriösa i vårt utövande av seden. Vi är djupt troende även om vi ser till att ha en mänsklig och lättsam inställning i vårt utövande.

Vi möts upp kl 11 vid parkeringen vid Fiskeläget, Sälsten i Härnösand
och går därifrån.
Vi håller ett barnanpassat blot och avslutar kl 12.
Medlemmar i Frejas blotlag är sedan välkommen på litet jul-gille hemma hos mig.

Syftet med blotet är att
stärka våra band med de gudomliga
erkänna mörkret som en del av livet
välkomna solen och ljuset tillbaka till oss

Gudar vi vänder oss till är
Oden
Sunna
Freja

Förslag på blotgåvor
frukt
nötter
julöl
julmust
pepparkakor
lussebullar
framförda dikter eller sånger

/Linda på FrejasÖ

Sed i vardagen - Lussehögtid

Många av de högtider vi i Sverige firar av tradition, har gamla hedniska rötter.
Som Lucia tillexempel.

Kommer du ihåg vad man säger om Lussenatten? Att det är den mörkaste och längsta av nätter!
Nu stämmer ju inte detta, det är ju vid midvintersolståndet som den längsta natten är (och den lär ju kännas mörkast också).
Men detta har sin förklaring av att vi under 1700-talet gjorde ett kalenderbyte,
från den julianska till den gregorianska kalendern.
Bytet gjordes för den äldre kalendern innehöll "fel" antal dagar per år (skottåret var inte infört i den tillexempel) så dagarna hade förskjutits under årens lopp. På det sättet ägde midvintersolståndet enligt den äldre kalender faktiskt rum just runt den 13:e december!

I och med datumbytet så fick midvintersolståndet tillbaka sitt "rätta" datum (20-21 december), men traditionen om att den mörkaste tiden ägde rum runt den 13:e levde kvar.

Som tur var kunde firandet av Freja/Sunna som ger ljuset tillbaka till människorna leva vidare hos människorna i form av det katolska helgonet Lucia och i olika former av lekar, upptåg och sånger av ungdomar som gick från gård till gård. Hennes högtid fick vara kvar den 13:e, antagligen för att inte "störa" den enfödda sonen som ville ha sin födelsedag för sig själv :)

Så - vill du börja med att införa seden i din vardag, så behöver du inte leta länge för att hitta tillfällen för att fira!

Sankta Lucia av Sigrid Elmblad, tredje & fjärde versen:

"Trollsejd och mörkermakt ljust du betvingar, signade lågors vakt skydd åt oss bringar. Drömmar med vingesus, under oss sia, tänd dina vita ljus, Sankta Lucia.

Stjärnor som leda oss, vägen att finna, bli dina klara bloss, fagra prästinna. Drömmar med vingesus, under oss sia, tänd dina vita ljus, Sankta Lucia".

 

/Linda på FrejasÖ

Femte vänt

Den 13:e december är det femte i vänt!
En vecka kvar alltså! Snart går vi mot ljusare tider :)

:)

Vi tänder det femte ljuset i vänt
och låter det i reidrunans tecken brinna
i längtan till det som en dag ska ha återvänt
må det om resan mot mål åminna

Sed i vardagen

När jag lagar mat försöker jag att tänka på de offer som har krävts.
Något har dödats för min skull, för att jag ska kunna leva.
Oavsett om det är ett djur eller en växt, så förtjänar det ett tack för det ofrivilliga offret som har gjorts.

Jag säger att:

• jag är medveten om offret som har gjorts för att jag och min familj ska kunna leva,
• jag är tacksam för kraften (livet) som vandrar vidare
• jag tackar för kraften som vandrar från sol, från jord, från eld, luft och vatten, genom växternas rike, genom djurens rike, till oss människor.
• jag tackar för det arbete som har lagts ned för att föra maten till mig

I vardagsstressen så erkänner jag villigt att det inte är vid tillagandet av varje måltid som jag hinner säga/tänka/känna dessa saker!
Men jag försöker. Det ger en bättre smak på maten när jag vet att jag har tackat för den!

/Linda på FrejasÖ

Fjärde vänt

Den 6:e december firar vi fjärde i vänt!

Vi tänder det fjärde ljuset i vänt
och låter det i assrunans tecken brinna
I vördnad till guden som solen tänkt
må det om regins makt åminna

Sed i vardagen

Enklaste sättet att komma igång med att vara aktiv i seden är att kunna slappna av och känna in omgivningen.
Det blir som en slags självmeditation och kan göras på ett enkelt sätt.

Den bästa platsen att göra detta på är i skogen. Sätt dig bekvämt och slappna av.
Känn efter om du märker av rörelser omkring dig, det kan vara andar eller rådare.

Att kontakta gudomligheter är att hedra dem på olika sätt.
Man kan också ge mat eller andra gåvor till dem, komihåg att hälsa gudarna när du ställer ut gåvorna!

/Olof

Tredje vänt

Den 29:e november firar vi tredje i vänt!

Vi tänder det tredje ljuset i vänt
och låter det i thursrunans tecken brinna
när vinterns förödande krafter vi känt
må det om vårens återkomst åminna

Sed i vardagen

Att ha egna ritualer och rutiner är ett bra sätt för att få in seden i sin vardag.

Jag brukar utföra en 'morgonhälsning' varje dag - det är nog det som stärker mig mest under en vardag.
Min morgonhälsning går ut på att jag vänder mig mot gryningen och helt enkelt säger att jag välkomnar gryningen och solen och jag tackar för att jag lever och har vaknat. Ibland tackar jag för mer, tex för att jag har rent vatten att dricka, bra mat att äta och ett varmt hem att bo i.

Det finns mycket att vara tacksam för, mycket som är så lätt att glömma bort!
Min morgonhälsning hjälper mig att komma ihåg det, och ger en bra start på dagen.

/Linda på Frejas Ö

Andra vänt

Den 22:a november tändes det andra ljuset i vänt.


Vi tänder det andra ljuset i vänt
och låter det i urrunans tecken brinna
Med allting som kommer och allting som hänt
Må det om tidernas gång åminna

Sed i vardagen

Ett sätt att leva med Seden i vardagen,
är att bjuda gudarna på mat även vid andra tillfällen än blot.

Här ser ni mat och dryck som Olof ställt fram till gudarna under en fest.

 



/Linda på FrejasÖ

Vänt - i väntan på solens återkomst!

Sex veckor innan jul - midvintersolståndet.
Vi låter vår längtan efter solens återkomst visas i att vi tänder ett ljus varje vecka.
Efterapning av adventsljusstaken? - Javisst, men lika mysigt är det för det!
;)
och en bra idé är en bra idé, oavsett vilken sed som hade den först-

Hur går det till?

Varje ljus är märkt med en runa -
de sex ljusen är de sex första runorna i futhark:en.
På det viset blir det sista ljuset k-runan.
K för ken, för eld, för ljus och sol!

Torsdag den 15:e november pyntar jag och sonen familjens Väntljusstake.
Vi tänder det första ljuset.

Vi tänder det första ljuset i vänt
och låter det i färunans tecken brinna
Tills solens drottning på nytt återvänt
må det om hennes prakt åminna


/Linda på FrejasÖ

Mitt firande av Förmödranatt

Som ni såg i förra inlägget så är tiden oktober/november en populär tid att fira.
Att minnas våra döda är viktigt för oss alla, och detta är en mycket bra tid att göra det på. Naturen runtomkring oss dör och vi blir påminda om dödens eviga närvaro i livet. Det är också början på en del av året som är svårare att överleva. Kyla, snö och evigt mörker.

Enligt vissa traditioner är detta den tiden då gränsen mellan de levandes värld och de dödas värld är som tunnast.
För några medlemmar i vårt blotlag markerar denna högtid det nya året.
Denna tid firas med både festligheter och med högtidligt allvar.

Jag tänkte berätta lite kort om hur jag brukar firade under dessa senhöstveckor...
Det hela började med Alvablotet som jag skrev om i förra inlägget.

Under Förmödranatten (kvällen den sista oktober) firade vi minnet av våra döda. Jag och min man (min son orkade bara vara med ett kort tag) tände ett stort ljus, som symboliserar livet. Sen tände vi mindre ljus, ett i taget, med det stora ljusets låga. Varje mindre ljus representerar någon som har gått vidare - en släktning, en vän. För varje ljus berättade vi om våra minnen av den personen, glada minnen, och saker som jag önskat vi kunde berätta för den.  Varannan gång tände vi ljus, pratade, fällde någon tår, tröstade, mindes. Det är vackert, sorligt, ljuvt.... Och känns bättre efteråt..

Några dagar innan Alla Helgona beökte vi de släktningars grav som ligger närmast oss rent geografiskt. Det är ända borta i Örnsköldsvik. Vi tände stora "längebrinnande" gravljus, gjort fint på graven och pratade lite med dem (min mans morföräldrar).

I år hade vi ingen maskeradfest för våra vänner, tiden och orken räkte inte till. Däremot höll vi en mindre barnmaskerad för storfamiljens unga. Vi pyntade med svart och orange, och sonen fick göra en egen pumpalykta. Denna tradition känns viktigare att hålla för barnen än för oss vuxna, även om en fest på höstkanten alltid livar upp i mörket!

Varför skriver jag nu detta?
Det jag skrev om ovan är hur jag brukar fira, allt av det inte är en del av den forna Seden. Men det är en del av min sed.
Jag skriver det för att uppmuntra dig att skapa dina egna ritualer och ceremonier.
Seden är evigt levande och i rörelse,
de högtider som du väljer att fira ska vara för att stärka dig i ditt liv.
För att ge mening i din vardag.
För att stärka bandet mellan dig och de gudomar som du väljer att följa.
Hur du väljer att uppmärksamma högtiderna är upp till dig. Följ ditt eget hjärta!


Västernorrlands Länsmuseum har skrivit en enklare sida om firandet under denna helg - läs och njut!
:)
http://www.murberget.se/skola/laerarresurser/visste-du-att/alla-helgons-dag-och-halloween
(ps - klickar du på länken kommer du bort från vår sida)

/Linda på FrejasÖ

Alvablot

Namnet på Alvablotet kan variera
Höstblot
Senhöstblot
Förmödranatt

Denna högtid går i andra seder under andra namn
Sahmain
Dödens Dag
Alla Själars Dag
Alla Helgona Afton
Halloween

Också datumena för högtiderna/blotet varierar - men de äger alla rum i slutet av oktober/början av november. Och de firar alla minnet av våra döda eller tiden för när jorden dör och går till vila.

Hur vi firade:
Den 27:e oktober, en lördag, höll Frejas Blotlag Alvablot.

Fyra personer var intresserade av att komma, tyvärr slog elaka förkylningstursar till vilket ledde till tre deltagare på blotet.

Under lördagseftermiddagens skymningsljus tog vi oss ned till havet, på norra sidan av Frejas Ö.
Vi lös upp vår väg med fotogenlyktor och den enda ljudet som hördes var vågorna som skvalpade mot strandens stenar. Månen var nästan full och hennes blåa sken gav den kalla kvällen en högtidlig inramning.

Efter att ha kännt in stämningen på platsen bad vi platsens rådare om tillåtelse att hålla blot där, vilket vi fick.

Fyra marschaller tändes för att skapa ett heligt rum.

Denna högtid ville vi hålla en liten längre ceremonidel,
så där vi förut markerat de fyra väderstrecken med att hälsa De Fyra Dvärgarna och himel och jord,
höll jag nu en längre hälsning i varje väderstreck:

"Jag vänder mig mot dvärgen Nordres hemvist,
mot norr, mot jord, kyla och undervärld
jag vänder mig mot fjällen
och möter Skade och Ull"

"Jag vänder mot dvärgen ÖStres hemvist,
mot öster, mot ursprung, nybörjan och soluppgång
jag vänder mig mot havet
och möter Njord och Ran"

"Jag vänder mig mot dvärgen Södres hemvist,
mot söder, mot eld, värme och skapande
jag vänder mig mot ljuset
och möter Tor och Siv"

"Jag vänder mot mot dvärgen Västres hemvist,
mot väster, mot vatten, vind och månsken
jag vänder mig mot Natten
och möter Nanna och Måne"

"Jag vänder mig mot ovan,
mot vintergatan och Norrsken
mot Aser och Vaner
mot natt och dag
och möter Sunna och Balder

"Jag vänder mig mot nedan,
mot kaos och ordning
mot tursar och dvärgar
mot liv och död
och möter Freja och Oden"'

Blotet fortsatte med dessa rader:

"Detta senhöstblot
då naturen runt oss dör
för att sova under vintern
och åter vakna under våren
vill vi hylla Hel
vår Moder
den ursprungliga
den svarta
den lysande
och vi minns våra döda
som vilar i hennes famn
tills det är dags för dem
att återfödas"

"Hell Hel!"

"och vi vill hylla Frej
den gud som väcker livet i den frusna jorden
men som nu ska vila under höstlöv och vintersnö
och vandra med sin syster i Vanaheim
tills solens strålar kallar honom ut till Gerd igen
vi hyllar hingsten"

"Hell Frej"

Vi gick ut till ett klippblock alldeles vid havet och lovade där blotsfred.
Vi lade våra gåvor - nötter och apelsin- och talade om vilka gudar vi ville tillägna just vårt offer. Vi drack lagom i vatten och lät det sista skänkas till gudarna.

Blotet avslutades med att vi släkte marschallerna, trummande, sjöng, lyssnade och njöt av måne och stjärnor. Någon annanstans i stan firade några andra något annat :)
för plötsligt  dök ett tiotal "eld-ufon" (ni vet, som små luftballonger som stiger upp, svävar bort och sedan brinner upp i skyn, ett tystare och bättre (?) alternativ till fyverkerier) och lyste upp himlen.

Vi tackade alla makterna och platsens rådare, plockade upp de nu avkallnade marschallern och ville inte ge oss av hemmåt.

Istället följde vi en stig in i skogen, Olof trummade och vi andra två vandrade ömsom under tystnad ömson diskuterande livet och döden.

Så avslutades ett av blotlagets mest stämningsfulla blot!

/Linda på FrejasÖ

Äppelblot

Höstdagjämning
Höstdagjämningen 2012 inföll den 22:a september.
Under Höstdagjämningen är dag och natt lika långa.
Allt sedan Sommarsolståndet har dagarna sakta blivit kortare och nätterna längre, med allt snabbare takt.
Nu kulminerar hastigheten av mörkrets intåg med just höstdagjämningen.
Detta är en tid av balans,
en tid för att sakta ned,
en tid för att tacka för sommarens sista gåvor.

I år var det svårt att få ihop folk till detta blot, alla hade så många aktiviteter på sensommaren!
Men min 5-årige son och jag passade på att vara ute i skogen några timmar....

Fredag den 21:a september gick alltså jag och min son upp i skogen bakom vårt hus. Vi gick upp på berget med den vackra utsikten, den plats som jag har lovat Frej att bygga hans Ve på.
När vi var framme såg vi en regnbåge - självaste gudabron! - som lyste upp himlen vid havet!
Å- vilket tecken!
Jag tog det som ett gillande från Frejs sida, att han var med oss när vi nu skulle inviga Hans eget Ve!

Vi började med blotet
- som vanligt när det är barn med så blir takten och innehållet något helt annat än när det bara är vuxna med!
Jag delade ett äpple "över midjan" så att stjärnan syntes, och sonen åt strax upp ena halva.
Sen tog vi med två stenar som vi hade burit upp. Dessa la vi ute på en klippavsats och påbörjade på så vis hargen.
Sedan lade vi den andra äppelhalvan åt gudarna, vi hällde ut lite vatten efter att ha druckit lagom och lade så några andra smågåvor vid hargen också.

Sedan var det dags att gå hem! Snabbt innan det började skymma för mycket och bli farligt att ha barn uppe på klippan...

Det hela blev ett mysigt familjeblot och det kändes bra att få inviga Fres Ve.

/Linda på FrejasÖ

Dröjande inlägg om blot

Jag har problem att föra över bilder från min mobil till datorn. Jag vill så gärna ha med bilder från bloten på bloggen, så jag har väntat och väntat på att problemet ska lösa sig och alltså inte gjort några inlägg alls.
Men VIPS har det blivit slutet av november och till och med Vänt-tider har startat!
Så jag tar och skriver om bloten utan bilder så länge, så får jag se om jag har möjlighet att lägga upp bilder senare istället.

Så håll i hatten nu, för här kommer några inlägg!

/Linda på FrejasÖ

Att vara närvarande
här och nu
ger dig möjligheten att göra val
det medvetna valet

Den forna sedens etik

Jag läste i en facktidning om forskare i Europa som håller på att odla kött i laboratorium. Kött för oss människor att äta. För att slippa döda djur och för att minska utsläpp av växthusgaser och användningen av "djur"antibiotika.

Det är inte färdigt för att komma ut på marknaden  - och det kostar mer än det smakar ännu, men inom en tio- års period skulle det kunna bli sanning.

Jag blir så äcklad av denna hantering av mat! Att skapa kött på det här sättet, i fabriker och utan att blanda in djur. Jag ser massor av farhågor i detta!

• fattiga inte kommer att kunna föda upp egna djur då något bolag kommit på att ta patent på tex. getkött (låter det otroligt? Det har redan hänt flera grödor som vissa majs- och rissorter).
• vi inte vet vad som finns i köttet - alltså vad det är uppbyggt av.
• våra öppna landskap, tex. Niporna i västra Ångermanland, växer igen av sly och skog då det inte finns något ekonomiskt skäl för att hålla dem öppna.

Detta är logiska risker som jag ser med detta. Men det finns något mer grundläggande som får mig att rygga för förslaget med "petri-odlat" kött.
Det känns fel och onaturligt helt enkelt!

Detta inlägg handlar om etik
- och att min känsla mot sådant "petri-odlat" kött INTE får något stöd i min Sed.
Som vanligt är detta vad jag känner och tror, och behöver inte nödvändigtvis vara vad andra i Frejas Blotlag tror eller vad andra medlemmar Samfundet i övrigt tror på.

Jag är allätare och äter alltså kött. Det finns många fornsedare och hedningar i övrigt som är vegetarianter av etiska skäl - de anser det fel att döda djuren, allt liv är heligt.

Jag anser också att allt liv är heligt. Vi är alla en del av Moder Jord, både det döda (som vatten, jord, luft, eld osv) och det levande (bakterier, insekter, träd, blommor, djur, människor). Enligt mig är allt på jorden är heligt och rent och värdefullt.
Varför äter jag då kött?
Av vana, av tradition som dotter i en jägarfamilj, för att det är gott, för att vi människor är utvecklade att äta både kött och grönt, för att bra kött (som vilt och naturbeteskött) innehåller en blandning av fetter som är nyttig inte bara för hjärnans utveckling utan för att hålla hela vår kropp frisk. Jag kan inte se något fel i att döda ett djur om vi använder oss av så mycket som möjligt av dess kropp (skinnet, kötten, benen).
Men vi har så klart ett ansvar - vårt ansvar är att se till att djuret mår bra under sin levnadstid och att det inte lider oskäligt när det dör.

Ingenting av detta står i några av de myter som vi har kvar från den Forna Seden.
Det står iochför sig att gudarna äter kött av gris. Men bara för att gudarna gör något betyder inte att det är automatiskt ok för mig att göra det. Gudarna bedriver krig och utför hemska bestraffningar på de som sviker dem. Det är inte ok för mig att göra det heller. Gudarna har sina spelregler och vi människor har våra. Jag tolkar myterna som just det, myter - inte sanningar.

Den Forna Seden har inga regler rörande vad vi människor SKA och INTE SKA göra. Det finns tips på hur vi ska bete oss gentemot varandra för att uppfattas som en hederlig samhällsmedborgare. Men det finns ingen gyllne regel, inga renodlade guds-ord, inga order om vad vi får och inte får äta, ingen synd.

Ingen synd. Att våra gudar inte har sagt vad som är syndigt eller inte. Det innebär för mig att jag lever mitt liv helt och hållet utan synd. Jag lever utan skam - helt skamlöst ;)
Här brukar de som inte är Forn Sedare reagera.
En sed utan synd måste vara en sed utan moral, en ondsint och alltså syndfull sed.
Men nej, bara för att det inte finns någon synd - alltså en skriven/sagd/omotstridig handling mot gudarnas vilja - så betyder det inte att det inte finns onda och goda handlingar.

Vi människor kan bete oss otroligt hemskt mot varandra. Och otroligt gott. Det som skiljer oss mot djuren är att vi vet om detta - vi vet vad som är onda och goda handlingar. Det handlar inte om någon guds vilja. Det handlar om en etik som vuxit fram, som utvecklats i oss människor, som har hjälpt oss att överleva. Det handlar om att göra mot andra som man vill att andra ska göra mot en - för gruppens överlevnad. Det kom till långt innan alla religioner.

En sed utan synd betyder att jag måste tänka själv. Hur ska jag bete mig för att vara en god människa? Vad är rätt och fel för mig, här och nu? Hur vill jag att andra ska må när de träffar mig? Hur vill jag bli behandlad? Vad kan jag göra för att skapa harmoni och balans inom mig själv och i landskapet som jag vandrar i? Hur ska jag leva för att må bra? Hur ska jag visa min tacksamhet mot gudarna?

Att gudarna äter griskött betyder inte att de vill att jag ska äta griskött. Däremot betyder det att grisen är speciell. Grisen är helig och ren som alla djur, den är kanske till och med heligare och renare än andra djur. Heligare och renare - som också älgen och renen (viktiga djur i norra delarna av Norden) är, och kon och get och hinden och laxen (som också omnämns i myterna) och.....

Ja, det är här det kommer! Vad som är viktigt för mig :)

Att gudarna har varit smarta nog att inte utse viss mat mat som oren eller syndig eller kanske alltför helig-  visar på att de förstod att vi behöver äta för att överleva. På vissa platser krävs det att vi dödar inte bara växter utan även djur för att klara oss vintern lång. De vill inte att vår överlevnad ska vara syndig. De vill att vi tänker själva.

Ett enda minus kan jag se med detta att leva i en syndfri Sed. Och det är att det inte finns någon gudomlig förlåtelse. Gudomlig och evig kärlek ja, gudomlig och evig förståelse ja. Men inte förlåtelse. Har jag gjort något dumt så måste jag ödmjukt be personen som jag har sårat om ursäkt. Det enda jag kan be gudarna om är kraft att förlåta mig själv, mod att be den som jag har förorättat om ursäkt, samt vishet att lära mig av mina misstag så jag kan komma över det hela och fortsätta leva mitt liv.

Kan jag då inte göra något ont mot gudarna?
jovisst kan jag det! Om jag förstör ett altare kanske... eller förstör miljön... men återigen, det handlar om vad jag känner är fel och rätt - inte vad gudarna säger. Det handlar om tro.
Om de tillrättavisar mig på ett eller annat sätt...kanske att de vänder mig ryggen om jag inte försöker leva hederligt och upprätthåller min relation mot dem på ett vettigt vis?
Ja det är en helt annan fråga!

För att komma tillbaka till början av inlägget:
inget i Seden säger att det är fel att odla kött i petriskålar. Seden säger att jag själv måste ta ställning till om jag tycker att det är rätt eller fel. Att inte bara lita på mina känslor utan också se de möjliga konsekvenserna. Att använda både hjärta och hjärna. Men också att lita på intuitionen, på magkänslan. Jag vet vad jag tycker. Vad tycker du?

/Linda på FrejasÖ

Utvecklas i Seden

Bloten är en viktig del i seden - det är där vi visar vår tacksamhet till och samhörighet med Makterna.
Att äta och fira tillsammans med andra människor stärker banden - samma sak gäller i vår relation till Gudarna.

Men viktigaste av allt för att utveckla vår sed är samtalet med andra... det är något som jag skulle vilja utveckla mer i vårt blotlag! Diskussionskvällar - både att träffas tillsammans eller att skriva och diskutera på nätet.
Att läsaböcker och myter och sedan prata om dem, att berätta sagor och sägner från förr.
Att fundera på vad mening är BAKOM orden.

Jag önskar
mer tid för samtal  - det ska jag blota för nästa gång
:)

/Linda på FrejasÖ

Midsommarblot 2012

Midsommarblotet var det första blotet vi hade utan vår kära Korpöga :(

Däremot fick vi intresseanmälningar från tre glada som ville vara med och se hur det gick till.
På grund av elaka busstids-tursar så kunde bara två av dem dyka upp.

Vi höll blotet redan den 16:e juni, lördagen närmast själva Midsommarsolståndet.
Blotlaget gick till samma plats som vi höll vårt första Midsommarblot, det som var år 2011.

Vädret var mycket bättre än förra året, med sol och värme, och vi hade också tur med att skogen stod kvar runt om bronsåldersröset.

Själva blotet påbörjades med att vi bad platsens rådare, och de som vilade i röset en bit bredvid, om lov att vara på platsen. De fyra dvärgarna ropades in och vi kallade på de makter som vi ville blota till.

Det hela kändes lite annorlunda än förut, eftersom då - när vi var vi ursprungliga tre - så hade allt blivit så lätt och vi var vana med att ta över där den ena slutade, och att alla pratade och var samstämda. Nu, med två hednignar som var med för första gången, så fick jag och Olof mer "hålla i" och "leda" blotet. Mycket lärorikt och intressant! Vi skulle ha kunnat planerat lite bättre dock!

Vi pratade om varför vi firar Midsommar och vikten av att glädjas och vara tacksamma för alla gåvor som gives. Vi håller blotet just för att visa vår tacksamhet för makterna och dela gåvorna med dem.
Gåvorna lades på en sten och rökelsen (torkade kryddor från förra året) tändes så att ljuvlig doft spred sig runt platsen.

 

När blotet avslutats så utförde jag och Olof en kortar välsignelse- och beskyddsritual till en av deltagarna, som hade berättat om ett problem som han haft.

 

Det hela var ett bra blot, intressant och lärorikt och alltid roligt att träffa på nya människor med samma intresse! Olof och deltagarna höll gille tillsammans efteråt medan jag skyndade hem till familjen.

/Linda på FrejasÖ

Förändringar

Nu har vi haft bloggen vilande under sommaren som ni kanske har märkt!
Korpöga har passat på att skaffa drömjobbet i Azorerna men är fortfarande med i blotlaget. Nu ligger dock ansvaret för bloggen och mailen på mig, vilket kommer att skötas mycket bättre nu under hösten, jag lovar! Sommaren är en skön tid som jag helst tillbringar lågt ifrån dator och tv och uppdrag av alla de slag :)

Men, stanna kvar här! Snart kommer lite uppdateringar!

/Linda på FrejasÖ

Hälsning från Azores

En liten hälsning från Korpöga från Azorerna!

Kaskelot (hona) dyker

En springare

Grindvalen Submarine

En fläckig delfin

Solen på Eldberget

Perfekt plats för en BBQ och blot till mina gudar!

Hell Njord och Frej! :)

Mjölkmånen

Månen som passerade mellan 5-6 maj var helt fantastisk, såg ni den?
Fullmånen i maj brukar kallas mjölkmåne, men igår var det nog en gräddmåne!
Vispad grädde minsann!

Och maj här uppe bjuder på riktigt april väder,
igår hann jag uppleva sol, regn, hel regnbåge, snö (och vittrasnö) och hagel (och vittrahagel)
Det är nog sant som de säger, i Sverige kan man ha fyra årstider på en dag!


Ljus och frid,
Korpöga

Frejs Vi

För ungefär två veckor sedan gick jag ut i skogen för att göra en ceremoni för att hjälpa några Fornsedar vänner till oss och deras nyfödde son. Jag hittade då ett så magiskt ställe i skogen ovanför mig. Trots att militären antagligen varit där och byggt utkik så vibrerade platsen av kraft. Jag lovade där Frej att här skulle blotlaget bygga hans Vi, bara han hjälpte den lille pojken.

Jag var fylld av glädje och ville visa blotlaget den här underbara platsen, lagom till vårt Vårblot nån vecka senare. Men det gick inte! Vi vandrade runt och kors över berget men hittade inte platsen. Vi hittade däremot en annan plats, perfekt för Vårblotet (som ni kan se bilder av i våra förra inlägg).

Idag kände jag att skogen lockade, och jag behövde komma ut. Jag gick stigen upp och hörde ett litet tyst porlande. Jag svängde av mot ljudet och hittade då en helt naturlig Frej-gudabild!  

Här ser ni bild på "alkoven" som bildats i berget, och den Frejbild som stenen själv har skapat. Rötter har växt ned bredvid och vatten droppar sakta ned från vitmossan, ned mot isen.

Jag satt och lyssnade ett tag, och tänkte sen att jag skulle gå upp i skogen och se vad jag kunde hitta mer. Och då, vips, efter bara några meter, vad ser jag inte? Jo, den rosa utkiksplatsen som fanns vid Frejs (blivande) Vi!

Jag gick genast upp och tog den här bilden!

Utsikten ni ser är Frejas Ö (Härnön) till höger. I en trumresa för några månader sedan så fick jag meddelandet att vi skulle bygga Frejas Vi på ön och Frejs Vi på fastlandet. Och här har nu Frej själv visat var han vill att vi ska bygga!

Jag tackade Frej för hjälpen att hitta tillbaka, och jag tolkar det hela som att Han vill att första gången blotlaget går dit tillsammans, så ska det vara för endast Frej och hans Vi.

Jag passade på att be en extra gång för den lille sonen, och också för Hans hjälp att skydda berget och skogen som, tyvärr, hotas av avverkning.

Den lilla utkiken är fylld med skärp (främst marschaller, inga ölflaskor!), och på sidan har någon skrivit en bön till gud (vilken gud är inte specificerad) och några sorliga dikter.

Det är tydligt att den här platsen används av fler som känner av dess kraft.

Troende eller inte -

skogen har läkande kraft!

/Linda på FrejasÖ

Om skillnader i Seden

Seden är knuten till landskapet som vi lever i. Här i Västernorrland har vi längre och mörkare vintrar än i södra Sverige. Våren kommer senare.
Högtiderna inom Seden följer årshjulets långsamma vridningar och uppmärksammar förändringarna i naturen. Därför firar jag de stora händelserna under lite andra tidpunkter än fornsedarna gör i södra Sverige.

Under Disa-högtiden firar jag hur Vanadisen själv förhandlar med Thursamön om att vintern ska släppa sitt grepp om landskapet. Skade och Freja skiljs åt som vänner och jämlikar och sakta drar sig Skade tillbaka norrut och hem till fjällen, lämnar återigen sin make Njord kvar vid havet.

Vårdagjämningen är en av de högtider som jag anser är viktig, en av de största högtiderna, en av solhögtiderna. Men under den tiden ligger snön ännu djup hos oss, och även om solen värmer så känns inte livet och våren nära. Det känns tröstlöst att prata om jordens fruktbarhet när Skade härskar än.
Jag har ännu inte i min sed hittat någon mytologisk berättelse som passar in för att beskriva den förändringen i landskapet som sker då. Det hindrar mig så klart inte att ändå högtidehålla vårdagjämningen! Jag blotar till tomtar och Gudomarna och firar solens återkomst, jag smyckar med vårris, färgglada fjädrar, kycklingar och ägg.

Nu, i slutet av april, har vintern lämnat plats för vår. Den mesta snön är smält men marken är kal, brun och livlös. Nu firar jag hur Frej – fruktbarheten och livets Gud, väntar på att få komma till Gerd – jorden.

I nio dagar väntar de, och i nio dagar utför jag mindre vårblot. Den tionde dagen, då Frej och Gerd äntligen har fått sin natt tillsammans firar jag det stora Vårblotet – då är allting fullbordat, jorden är befruktad och livet kommer att komma tillbaka till oss.

De mindre vårblotet är något som jag har utfört varje år långt innan jag kallade mig fornsedare. Jag tänkte inte då att de nio dagarna var Frej och Gerds väntan på varandra, utan det kändes bara rätt att göra offer dessa dagar. Och nu, som fornsedare, har jag äntligen fått en förklaring till varför jag gjort som jag gjort, och jag fortsätter att göra som jag gör J

Jag startar våroffret nio dagar innan sista april, så att den sista, 10 dagen, antingen är på sista april, eller första maj – vad som är mest praktiskt.

Förut gav jag offer åt olika Gudinnor, de som kändes mig närmast.
I år har jag givit till både Gudinnor och Gudar, till dem som har kallat mig just den dagen.  Freja, Skade, Gerd, Frej, Oden, Tor, Siv, Frigga, Nanna. Och den 10:e är Frej och Gerds dag – kanske också Nerthus som aspekten av den livgivande Moder Jord.

Blotlagets Vårblot ägde rum på den åttonde dagen av mina mindre vårblot – och jag passade på att bränna en fläta av väldoftande gräs till Frigga. Som vanligt blev vårt blot perfekt – se gärna bilderna som Korpöga lagt till i förra inlägget!

/Linda på FrejasÖ

Vår- och Majblot i bilder

Eftersom Frejas Blotlag inte haft tid med ett riktigt Vårblot under våren
så hade vi igår ett Vår-och Majblot och slog ihop de två

Vi hyllade både Gerd, Frej och kärleken som en del av vårat Vårblot,
vi hyllade Freja, diserna och livet som en del av Majblotet

De djur som var med oss denna gång var skator, myror och en sorgmantel
och vi hade sol, sol, sol och självklart kan man inte låta bli att hedra Sunna en sådan dag
Men innan vi hunnit hem fick vi en liten regnskur

Det var otroligt vackert där vi var, men snö låg kvar på en del platser
Så ännu finns Skade och Ull kvar i tankarna

Så, detta var mitt sista blot med Frejas Blotlag på ett tag
Nu åker jag till Njords hemmaplan :) och det känns skönt att jag inte blir sjösjuk speciellt lätt!
Vi får se om jag "gästbloggar" något från Sankt Mikael

Ljus och frid och en trevlig sommar,
Korpöga

Vi fyller 1 år :)

Nu firar vi ett år med Frejas Blotlag

Ett år av underbar vänskap, lärdom och visdom
Skratt och mera skratt!

Hell Freja och hennes katter!

Vårens blot

Vårens blot blir den 28 april i Härnösand,
det blir en ihopslagning av Vårblot och Majblot eftersom vi inte haft tid

Vi välkomnar alla som vill delta :)

Ljus och Frid
Korpöga

Äggmåne

Äggmånen passerar,
och Frejas blotlag vill önska alla läsare
Glad Äggmåne, Glad Påsk, Glad Ostara eller vad ni kan tänkas fira :)

Uppdatering

Frejas Blotlag har än inte haft tid att ha gemensamt Vårblot eller Segerblot i mars,
p.g.a. att vi varit så upptagna
Men bara för att vi inte blotat gemensamt betyder det inte att vi inte blotat privat

Och nu försvinner vår vinter-design och våren ska få komma hit,
trots att snön ligger vit ute

Gerds livskraft kämpar sig igenom Skades mjuka grepp av snö

Ljus och frid!
Korpöga

Vårdagjämning

Idag är det vårdagjämning :)

Frejas Blotlag önskar alla en underbar Vår

Blot för hjärtat och kärleken

Idag är det Alla Hjärtans Dag,
och det kanske passar sig att just blota för kärleken idag,
för våra starka och friska hjärtan,
för de skadade, sårade och sjuka hjärtan också, för deras hälsas skull
Må de bli hela igen! <3

Jag fick läsa en sådan bra sak idag (på FB av alla ställen)
om hur kärleken och alla hjärtans dag är för att fira och uppskatta de nära och kära
och inte bara "My Valentine"

Idag är ett utmärkt tillfälle att visa extra kärlek och uppskattning
till familjen, till vänner, men även till internet bekanta
Och fira elden, hjärtat, kärleken och sexualiteten, libido, lusten och ödmjukheten

Så, idag önskar Frejas blotlag: en underbar Alla Hjärtans Dag till er där ute
Asatroende eller inte, kärlek <3 till er :)

Ljus och frid!
/Korpöga

Bilder från Disablotet

Här kommer några bilder ifrån vårt Disablot igår

Jag, Korpöga, på väg söderut

Spåret efter en skata eller kråka på Lindas tomt, på väg mot blotet

Väl uppe där vi ska blota :)

och vi brukar ju alltid ha djurbesök också,

denna gång sågs ett rådjur och när vi väl kom upp hit så gal en tupp,

och sen bräkte en skock får under hela blotet :)

Spanar ut över Frejs mark

Blot pågår

Och, vi brukar ju alltid ha nederbörd på våra blot,

men inte detta, men när jag kom hem snöade det för fullt

och ag kunde inte låta bli att stoppa kameran i snön :P

Ljus och frid,

önskar Korpöga

Disa

För mig representerar Disahögtiden en kamp mellan vinter och vår,
jämfört med Julen som är kampen mellan ljuset och mörkret.
Dagen har nu blivit ljusare, men vintern är kvar, lika stark och till och med ännu kallare än förut.
Att fira Disa är att att be om livets återkomst.
Jag låter min längtan  efter våren och värmen symboliseras av en förhandling mellan Freja och Skade.


Freja höga vårafru
Vandrar mot nord
Freja höga vårafru
Väg dina ord

Hon söker vilda Skade
Tursamö
Hon söker vilda Skade
Is och snö

Alla Diser samlas här
Ting hålles nu
Alla Diser samlas här
Med Freja vår Fru

De träffas så på Hovet
Talar i Var
De träffas så på Hovet
Vinter är kvar

Freja talar nu om vår
Skade hon ler
Freja talar nu om vår
Kyla hon ger

Freja visar då på sol
Skade hon ser
Freja visar då på sol
Snö ännu mer

Freja talar nu om liv
Skade hon tänker
Freja talar nu om liv
Bågen hon sänker

Skade vinterdrottning
Härskar så än
Skade vinterdrottning
Frejas vän

Mäktiga Skade
Skidar mot nord
Mäktiga Freja
Väl valda ord

/Linda på FrejasÖ

Disa

Disablot planeras
Hör av dig om du är intresserad!!

/Korpöga